EU-invandring stärker ekonomin visar studie

EU-migration har en svag men positiv ekonomisk effekt i de flesta länder. Sverige hör till dem som har tjänat på EU:s fria rörlighet, enligt en färsk studie från Uppsala universitet.

Mellan 2004 och 2015 beräknas invandringen från andra EU-länder ha stärkt Sveriges ekonomi och ökat bruttonationalprodukten, BNP med knappt 0,4 procent. Det visar en studie från Uppsala universitet som är den första i sitt slag att mäta effekterna på hela det europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES.

– Vår analys visar att i de flesta länder i EU/EES så betalar EU-invandrare något mer i skatt och sociala avgifter än vad de får tillbaka i form av offentliga bidrag och tjänster, sade Rafael Ahlskog, en av de två forskarna bakom studien.

Forskarna har räknat på hur mycket EU-migranter bidragit till ländernas statsfinanser genom olika skatter och hur mycket de kostar med tanke på bidrag, pensioner och andra utgifter som en ökad invandring bidrar till. De länder som har flest EU-invandrare är de som drar störst nytt av EU:s fria rörlighet.

En förklaring till den svaga ekonomiska effekten är att den ekonomiska krisen orsakade stora budgetunderskott och minskad BNP i många av länderna. Den positiva ekonomiska effekten av EU-invandringen var större både innan och efter den ekonomiska krisen än under.

Begränsat och osäkert resultat

Resultatet visar enligt de två forskarna dock att den ekonomiska påverkan är ”relativt begränsad”. Som jämförelse pekar de på att en BNP-ökning på 0,4 procent, som är den beräknade svenska ökningen, skulle motsvaras av en höjning av inkomstskatten med en procentenhet, eller ungefär 20 miljarder kronor per år i Sverige.

Beräkningar av det här slaget är behäftade med ”avsevärd osäkerhet” konstaterar Uppsalaforskarna. Men tidigare liknande studier pekar mot samma positiva effekter.

Inte positivt i alla länder

I åtta av de 29 undersökta länderna är de ekonomiska effekterna av EU-migranter tvärtom negativa, om än väldigt svaga.

– Ett fåtal – huvudsakligen låginkomstländer i Östeuropa – får i stället vissa nettofinansiella kostnader, sade Rafael Ahlskog som menar att en förklaring till detta är att dessa länder har ett väldigt litet antal EU-migranter som kommer till dem.