Skuldlättnader för Grekland förbereds

Om drygt fem månader ska Grekland lämna sitt tredje krisprogram bakom sig. Då ska landet för första gången på åtta år klara sig på egen hand utan fortsatt krisstöd från EU.

Diskussioner pågår på expertnivå om hur man ska avsluta låneprogrammet och om det kommer att innefatta skuldlättnader. Euroländernas finansministrar väntas fatta beslut i frågan i juni.

– Det rör på sig. Det tekniska arbetet om en så kallad tillväxtbaserad justeringsmekanism går bra, sade eurogruppens ordförande Mario Centeno efter en diskussion om Grekland på måndagskvällen.

Tanken är att storleken på skuldlättnaderna delvis ska bero på hur Grekland utvecklas ekonomiskt. Det kallas ”den franska mekanismen” och betyder i praktiken: ju sämre ekonomisk utveckling i Grekland desto större skuldlättnad.

Lösa ut dyra IMF-lån

En möjlig skuldlättnad som diskuteras är att använda Greklands outnyttjade lånemöjligheter i krisprogrammet som väntas uppgå till ungefär 27 miljarder euro, motsvarande 270 miljarder kronor, för att köpa ut dyrare IMF-lån som landet tagit tidigare och ersätta dem med billigare lån från EU:s krisfond ESM.

Expertgruppen pratar också om att låta ränteintäkter från lånen som går till EU:s institutioner gå tillbaka till Grekland i form av investeringssatsningar. Det sägs handla om 4-5 miljarder euro.

Sådant stöd skulle portioneras ut efter att krisprogrammet avslutats och förhoppningen är att det då ska skapa tryck på Grekland att fortsätta genomföra ekonomiska reformer de kommande åren.

De första tre till fem åren efter avslutat krisprogram beskrivs som avgörande för landets framtid. Och för EU:s del handlar det om att hitta en balans mellan att skapa incitament för Grekland att sköta sig finansiellt och ge tillräckliga lättnader så att landet klarar sig på egen hand.  

Låna på öppna marknaden

När Grekland lämnat krisprogrammet ska landet låna på den öppna marknaden. Ekonomiska experter har tidigare tvivlat på landets möjligheter att finansiera sig till rimliga räntor men de senaste månaderna har grekerna lyckats ta in nytt kapital som ett vanligt land.

I juli 2017 lånade staten första gången på tre år tre miljarder euro. Sedan dess har man sålt ytterligare obligationer för 30 miljarder.

Räntan som Grekland får betala har också sjunkit rejält det senaste året. Den kortare två-årsräntan ligger idag runt 1,5 procent vilket är lägre än vad till exempel USA får betala.

Bygger upp buffert

Samtidigt bygger landet upp en kassabuffert som kan landa på 16-17 miljarder euro. Pengarna skulle kunna användas för att betala av på gamla lån som förfaller till betalning de kommande två åren även om landet inte skulle kunna låna på marknaden på grund av för höga räntor.