Finansminister Magdalena Andersson (S) vill inte genomföra någon av EU-kommissionens rekommendationer för att minska svenskarnas skulder.

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill inte genomföra någon av EU-kommissionens rekommendationer för att minska svenskarnas skulder.

Bild: EU

Finansministern avvisar EU:s ekonomiska råd

EU-kommissionen varnar åter Sverige för höga privata skulder och rekommenderar sänkta ränteavdrag alternativt höjd fastighetsskatt. Men finansminister Magdalena Andersson säger nej.

–  Det är ju någonting som kommissionen och också andra bedömare har påpekat under senaste åren och det beror ju på att bostadspriserna ökat väldigt kraftigt för Sverige och med dem hushållens skuldsättning. Men där har vi sett en avmattning de senaste månaderna, säger Magdalena Andersson (S) till Europaportalen.

EU-kommissionen pekade på onsdagen återigen på risker med svenska privatpersoners höga och växande skuldsättning som är bland de högsta i EU. För att ta itu med problemet föreslås i en landspecifik rapport för Sverige sänkta ränteavdrag på bolån alternativt höjd fastighetsskatt. Kommissionen rekommenderar även regeringen att stimulera bostadsbyggande och göra bostadsmarknaden mer effektiv, till exempel genom mer flexibla hyressättning.

Det är dock inte aktuellt betonar finansministern.

– Slopade ränteavdrag skulle innebär att barnfamiljen som kanske just köpt sin första bostadsrätt eller sitt första radhus skulle riskera få kraftigt ökade bostadskostnader. Och att slopa de regleringar vi har på hyresmarknaden skulle leda till kraftigt höjda hyror, inte minst i våra större städer och det är för mig inte uppenbart en väg att gå framåt när problemet i grunden är att vi har för få bostäder, säger hon.

Bygg upp buffert

Uppmaningen till Sverige är en del av de rekommendationer som kommissionen ger medlemsländerna inom den så kallade europeiska terminen som togs fram efter finanskrisen och som syftar till att skapa sunda offentliga finanser. Rekommendationerna ska diskuteras och antas på finansministrarnas möte i Bryssel på fredag.

Överlag uppmanar kommissionen medlemsländerna att stärka sina finanser. För även om den ekonomiska utvecklingen är god med rekordhög sysselsättning och ökade investeringar så varnar man för nya risker kopplade till protektionism och ökad oro på de finansiella marknaderna.

– Vi borde använda den goda tiden till att stärka våra ekonomier. Det betyder bygga upp bufferts och genomföra strukturreformer, sade kommissionären med ansvar för den finansiella stabiliteten i EU, Valdis Dombrovskis.

Uppmaning till Italiens nya regering

Många frågor på dagens presskonferens fokuserade annars på Italien och regeringsförklaringen från populistiska Femstjärnerörelsen och främlingsfientliga Lega där man har utlovat sänkt skatt och pensionsålder samt medborgarlön.

Det finns en oro, både på finansmarknaden och i EU-kretsen, att det ska försämra landets finanser ytterligare. Italiens budgetunderskottet på – 2,3 procent av BNP är bland de högsta i EU medan stasskulden ligger på 132 procent av BNP, den näst högsta nivån efter krisdrabbade Grekland.

– Italiens skuld är viktigt för Italiens framtid och för italienska medborgare. Vi behöver trovärdiga svar på det problemet, sade ekonomikommissionär Pierre Moscovici.

Kommissionen skickar också en varning till Ungern och Rumänien där det skett betydande avvikelser från budgetplanerna.

Frankrike fick däremot gladare besked. Det franska budgetunderskottet som under många år legat över EU:s maxgräns på tre procent av BNP har minskat. Efter nio år avslutar därför kommissionen sin särskilda granskning av de franska finanserna.