Nya EU-stöd ska blidka både Macron och Merkel

– Förslagen är balanserade, både ekonomiskt och politiskt, sade den franska kommissionären Pierre Moscovici på torsdagens presskonferens.

Inom EU diskuteras just nu hur man ska fördjupa valutasamarbetet. Frankrikes president Emmanuel Macron har varit starkt pådrivande medan Tysklands förbundskansler Angela Merkel har bromsat.

När kommissionen på torsdagen presenterade detaljer om två nya stödfunktioner i EU:s nya flerårsbudget försökte man tillgodose båda EU:s stormakter.

Det största stödet ska främst gå främst till euroländerna för att stärka deras ekonomier vid kriser. Men det följer med strikta krav på sunda offentliga finanser och fokus ligger på det som kommissionen ser som nödvändiga ekonomiska reformer.

570 miljarder kronor

Sammanlagt uppgår det föreslagna stödet till motsvarande 570 miljarder kronor. Det handlar dels om en investeringsfunktion på motsvarande 310 miljarder där euroländer som upplever ”betydande ekonomiska chocker” ska kunna få räntefria lån som ska gå till offentliga investeringar i syfte att bevara ekonomisk stabilitet.

Det andra stödet, som uppgår till motsvarande 260 miljarder kronor och inte är kopplat till krispolitik, är ett program för reformer där alla EU-länder ska kunna få pengar om de genomför de ekonomiska åtgärder som kommissionen rekommenderar varje år.

Kommissionen har till exempel återkommande rekommenderat den svenska regeringen att ta itu med problemen på bostadsmarknaden. Andra reformåtgärder kan gälla allt från utbildning till reformer av arbetsmarknaden och skattesystemen.

Den franska ekonomikommissionären Pierre Moscovici kallade åtgärderna ”ett stort politiskt genombrott”.

– Det här är det första solidaritetsverktyget för euroländerna i EU:s budget, sade han.

Morot istället för piska

Stödet för reformer innebär också ett nytt synsätt inom EU. Istället för potentiella sanktioner för länder som inte följer kommissionens rekommendationer föreslås ekonomiska morötter för dem som genomför det som kommissionen efterfrågar.

Kommissionären Valdis Dombrovskis som ansvarar för euron och finansiell stabilitet i EU förklarade att det handlade just om att skapa incitament för medlemsländerna att reformera sina ekonomier.   

– Reformer har ofta höga politiska kostnader. Erfarenheten säger att de fungerar men att det tar tid innan man ser resultat. Därför blir många reformer försenade eller överges. Reformprogrammet är designat för att just stärka incitamenten för reformer, sade Dombrovskis.