Migrationskompromiss efter storbråk på EU-toppmöte

– Det är svårare [att enas] nu, vi har ett nytt politiskt landskap, sade statsminister Stefan Löfven (S) efter nattens möte där nya och mer invandringskritiska ledare satt runt toppmötesbordet.

Det gjorde att samtalen drog ut på tiden. Italiens nye premiärminister Giuseppe Conte lade på sitt första toppmöte in sitt veto och vägrade godkänna slutsatser om han inte fick igenom krav på migrationsområdet. Den nya italienska regeringen vill att andra EU-länder tar större ansvar.

Efter svåra förhandlingar nådde ledarna till slut en kompromiss på fredagsmorgonen. Dels ska man utreda om det är möjligt att skapa mottagningscentraler för migranter utanför EU i Nordafrika under ledning av FN-organen UNHCR och IOM. På EU-språk kallas dessa landsättningsplattformar och tanken är att man ska förflytta migranter som räddas på Medelhavet till dessa center.

Man ska också utreda liknande mottagningscenter inom EU vilket är en eftergift till just Italien. Premiärminister Conte pratade efter mötet om ett mer solidariskt och ansvarstagande Europa.

– Italien står inte längre ensamt, sade Conte.

Många oklarheter

Hur ett sådant system skulle fungera i praktiken är dock oklart. Inga länder, varken inom eller utanför EU, har sagt sig vara villigt att hysa mottagningscenter. Det är också oklart vilket land som ska ta ansvar för dem som bedöms vara flyktingar och är i behov av internationellt skydd.    

För att få med sig de länder som inte vill ta emot flyktingar bygger systemet på frivillighet.

Skrivningen i att det ska ske på ”frivillig basis” välkomnades inte oväntat av Visegradländerna däribland Visegradländerna (Ungern, Polen, Slovakien och Tjeckien) som inte vill ta emot flyktingar.

– Det var en mycket bra kompromiss, vi har nått våra mål, sade Polens premiärminister Mateusz Morawiecki.  

– Vi har gjort enorma framsteg eftersom vi Visegradländer har tryckt på för våra krav. Detta innebär att det inte kommer några kvoter, sade Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš.

Löfven hoppas på omfördelning

Det Visegradländerna kallar tvingande kvoter beskriver den svenska regeringen som solidarisk omfördelning av flyktingar. Sverige har drivit på för att alla länder ska ta ansvar och planen var tidigare att man skulle enas om ett omfördelningssystem på toppmötet.   

Att man inte nått en uppgörelse i den frågan ser Stefan Löfven som ett misslyckande men till skillnad från sin tjeckiska kollega menar han att frågan lever.

– Vi har frågan på bordet, den får vi fortsatta att kämpa med, sade statsministern.

Österrike har fokus på gränskontroll

Frågan bollas nu över till Österrike som tar över EU:s ordförandeskap under andra halvåret. I mötesslutsatserna uppmanas landets regering att fortsatta arbete mot en helhetslösning i asylfrågan, inklusive omfördelning. Österrikes fokus ligger dock på att hålla migranter borta från EU genom stärkt gränskontroll, centra utanför EU och hårdare tag mot människosmugglare.

– Jag är glad att det finns många länder som starkt pressar på för att minska inflödet [av migranter] till Europa. Inte bara Visegrad-länderna utan även Nederländerna, Danmark, Bulgarien, vi och några andra, sade Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz.