Ledarna från 16 EU-länder närvarade på söndagens blixtinsatta toppmöte om migration i Bryssel.

Ledarna från 16 EU-länder närvarade på söndagens blixtinsatta toppmöte om migration i Bryssel.

Bild: EU

Nytag i EU:s flyktingpolitik efter extramöte

EU-ledarna ger allt mer upp hoppet om att hitta en ny gemensam europeisk asylpolitik. Istället söker man lösningar på de områden man är överens om – mer bevakning av de yttre gränserna och planer på migrantläger utanför unionen.

På söndagen samlades ledare från 16 EU-länder i Bryssel för ett extrainsatt toppmöte om den glödheta migrationsfrågan. Sedan flyktingkrisen 2015 har medlemsländerna inte lyckats enas om hur situationen ska lösas. Frågan har blivit så stor i den tyska inrikesdebatten att den tyska förbundskanslern Angela Merkel kände sig tvingad att få till mötet bara dagar innan veckans ordinarie toppmöte. Och meningarna om extramötets utfall var delade.

– Frågan är ännu inte löst, sade Sebastian Kurz, förbundskansler i Österrike som i nästa veckan tar över den roterande ordförandeklubban i EU och därmed får en viktig medlande roll.

Han vill att EU-länderna ska fokusera på de delar av frågan där de är eniga, en åsikt som delades av Tysklands Angela Merkel.

– Vi är alla eniga om att vi vill minska olaglig invandring och skydda våra gränser. Vi vill naturligtvis finna europeiska lösningar där det går med då detta inte är möjligt vill vi föra samman dem som är villiga och hitta en gemensam ram för arbetet, sade Merkel som pekade på att det fanns ”god vilja” under mötet.

EU-kommissionen klargjorde på måndagen att sådana lösningar mellan medlemsländer utanför EU-samarbetet går att genomföra rent rättsligt.

Angela Merkel vill även bland annat stärka EU:s gränsbevakning Frontex och öka samarbetet med ursprungs- och transitländer för flyktingar för att minska antalet som kommer till Europa.

Belgiens premiärminister Charles Michel hyste tillförsikt inför det ordinarie EU-toppmöte som tidigare satts som tidsfrist för att nå en gemensam lösning, en lösning som ledarna inte ser ut att kunna enas kring.

– Om vi fortsätter på samma väg [finns en möjlighet till] framsteg på torsdag, sade Michel.

Österrikes Kurz räknade dock med att man ska kunna enas först 20 september vid ett informellt EU-toppmöte i Salzburg.

Italienskt förslag

Till söndagen extramöte hade Italiens nye premiärminister Giuseppe Conte med sig ett toppunktsförslag på ny migrationspolitik i EU. Hans regering bestående av nationalistiska La Lega och populistiska Femstjärnerörelsen vill bland annat att alla medlemsländer ska få sätta kvoter på hur många ”ekonomiska migranter” de ska ta emot.

– Det är ett förslag med syfte att helt kringgå Dublinreglerna, sade Conte och syftade på reglerna som säger att migranter måste söka asyl i det första EU-land de ankommer.

Den nya italienska regeringen förespråkar också flyktingläger utanför EU varifrån migranter kan söka asyl.

Statsminister Stefan Löfven (S) har tidigare inte uteslutit sådana migrantläger utanför EU.

På måndagen sade kommissionens talesperson att man ska diskutera vidare kring regionala avtal med nordafrikanska länder. Tanken är att människor som räddas på Medelhavet på väg mot EU ska kunna placeras i migrantläger och få sin asyl prövad utanför EU.

Däremot förkastade kommissionen idén om att skicka asylsökande som tagit sig till EU till läger utanför unionen, vilket också diskuterades på söndagens möte. Det skulle strida mot såväl EU:s regler som internationella asylregler enligt kommissionen.    

Macron: En politisk kris

Frankrikes president Emmanuel Macron underströk vikten av asylrätten och att den nuvarande krisen inte drivs av migration utan av politiker.

– Dagens utmaning är länkad till det politiska trycket i vissa medlemsländer. Vissa spelar på rädsla, sade Macron.

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR beräknas runt 80 000 migranter ta sig till EU-länderna i år. Det är ungefär en tredjedel av antalet som kom under bara en månad, oktober, under flyktingkrisen 2015

Fyra länder bojkottade

De fyra EU-länderna i den så kallade Visegrad-gruppen (Tjeckien, Polen, Slovakien och Ungern) bojkottade mötet. De är alla tydligt kritiska till en del i en eventuell uppgörelse om unionens framtid migrationspolitik – att de flyktingar som har asylrätt ska omfördelas mer rättvist mellan medlemsländerna än i dag.

Söndagens toppmöte resulterade inte i några skrivningar men väntas ändå spela in i diskussionen på det formella EU-toppmötet på torsdag och fredag.