Statsminister Stefan Löfven (S) och Moderaternas ledare Ulf Kristersson. Bilden är ett montage.

Statsminister Stefan Löfven (S) och Moderaternas ledare Ulf Kristersson. Bilden är ett montage.

Bild: Axel Adolfsson/Sören Andersson

Regeringen och alliansen allt mer eniga om EU-politiken

Sverigedemokraterna gör allt fler invändningar mot regeringens EU-politik. Samtidigt har Socialdemokraterna, Miljöpartiet och de fyra borgerliga partierna kommit allt bättre överens i EU-frågorna, visar Europaportalens stora granskning.

Efter Sverigedemokraternas inträde i riksdagen 2010 har oenigheten i EU-politiken ökat. Det har skett samtidigt som de rödgröna och de borgerliga partierna blivit mer överens i EU-frågorna. Det visar en stor genomgång som Europaportalen gjort av riksdagens protokoll de senaste tolv åren och de så kallade avvikande meningar som anmälts i EU-nämnden. En avvikande mening är ett formellt sätt att säga nej, och innebär att ett parti inte håller med regeringens förslag.

Mellan Fredrik Reinfeldts första alliansregering 2006 och den nuvarande rödgröna Löfvenregeringen har andelen EU-frågor där oppositionen har anmält minst en avvikande mening ökat från 30 procent till 46 procent.

Men bakom den växande splittringen står egentligen bara ett parti, nämligen EU-skeptiska Sverigedemokraterna vars ledare Jimmie Åkesson har beskrivit  EU som ett “monsterbygge”. Sedan de kom in i riksdagen har SD trappat upp sin EU-kritik.

Ser man enbart till de partier som suttit i regeringsställning de senaste tolv åren, alliansen å ena sidan, och de rödgröna å andra sidan, har dessa närmat sig varandra. I dag är andelen EU-frågor som de är oense om enbart nio procent.

Även Vänsterpartiet – vars ordförande Jonas Sjöstedt nyligen meddelade att partiet pausar sitt aktiva EU-motstånd – har successivt minskat sin kritik.

– Kartläggningen visar att det spelar en viktig roll vilket stöd regeringen har i riksdagen, säger Linda Berg, statsvetare och föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet.

Samma bedömning gör Torbjörn Larsson, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Båda menar att utfallet av Europaportalens undersökning speglar att Löfvenregeringen haft minst stöd i riksdagen av de tre.

Linda Berg:

– Regeringen har i ännu högre utsträckning än de tidigare en extremt svag situation och måste verkligen se till att få andra partiers stöd för sin politik, och det är därigenom högst troligt att regeringen i förväg förhandlat med andra partier och gjort anpassningar för att få så bra beslut som möjligt, säger hon.

Linda Berg påpekar också att man i svensk utrikespolitik dessutom sedan länge eftersträvat bred förankring samsyn i viktiga frågor, som också påverkat EU-politiken:

– Det är en tradition som funnits med länge också i svensk EU-politik att man gärna vill försöka nå breda uppgörelser och hitta kompromisser kring viktiga förslag. Det kan exempelvis handla om att få till stånd en lösning som blir så bra som möjligt för svenska förhållanden, men även politiska skiljelinjer i olika sakfrågor kan spela in, säger hon.