EU-kommissionens viceordförande Frans Timmermans presenterade rapporten om antisemitism i Europa.

EU-kommissionens viceordförande Frans Timmermans presenterade rapporten om antisemitism i Europa.

Bild: EU

Stor studie: Antisemitismen växer i EU och Sverige

Nio av tio europeiska judar upplever att antisemitismen har ökat under de senaste fem åren. Sverige sticker ut bland de länder där flest upplever en ökad antisemitism.

Det är EU:s byrå för grundläggande rättigheter som i dag presenterar den största undersökning som gjorts i världen om hur judiska medborgare upplever att de behandlas på grund av sin etnicitet.

Studien bygger på en nätenkät som har besvarats av över 16 000 judar i de tolv länder där mer än 96 procent av den judiska befolkningen i EU bor. Omkring 90 procent av de som besvarade enkäten upplever att antisemitismen har ökat under de senaste fem åren.

– 1900-talet hade många sjukdomar. Den enda som ännu är obotlig är antisemitismen. Det märker vi i dag, sade vice Frans Timmermans, socialdemokratisk vice ordförande i EU-kommissionen när han på måndagen presenterade rapporten.

I jämförelse med en liknande studie som gjordes för fem år sedan är det en större andel som besvarat dagens enkäten som nu säger att antisemitism är ett väldigt stort eller ganska stort problem. I det här fallet sticker tre länder ut – Sverige, Storbritannien och Tyskland.

Bland de svenska judar som besvarat enkäten uppgert 82 procent att antisemitism är ett ganska eller väldigt stort problem, jämfört med 60 procent 2013.

En majoritet av alla som besvarat enkäten, 90 procent, uppger att antisemitismen är särskilt problematisk på nätet.

Nästan 30 procent uppger att de  utsatts för trakasserier av något slag. Men en stor majoritet, nästan 80 procent, säger att de inte rapporterar allvarliga incidenter till varken polis eller någon annan organisation eller institution, eftersom de upplever att detta inte gör någon skillnad.

Över en tredjedel uppgav också att de undviker att delta i judiska evenemang eller besöka judiska platser på grund av rädsla.

Även bland de svenska judar som besvarat enkäten är internet den plats där de oftast stöter på antisemitism.

38 procent av svenskarna uppger att de har hört antisemitiska påståenden när de vistats på offentliga platser, vilket kan jämföras med länder som Ungern och Polen där siffran är över 50 procent.

Sverige ligger också över genomsnittet i EU när det gäller hur nöjda de som besvarat enkäten är med hur myndigheter lyckas tillgodose de judiska församlingarnas behov av skydd. Bara 21 procent säger att de svenska myndigheternas arbete ”troligen” eller ”definitivt” är tillräckligt. Det kan jämföras med genomsnittet i undersökta länderna, där 54 procent anser att myndigheterna gör tillräckligt för att skydda de judiska församlingarna.

I samband med att kommissionen presenterade rapporten i dag nämnde man en rad insatser som EU har gjort under de senaste åren för att bekämpa antisemitismen såsom att utse en koordinator för att bekämpa antisemitism eller lansera en uppförandekod om hatpropaganda. Timmermans sade att arbetet ska utvärderas nästa år.

– Och då hoppas jag att det blir klarare vad EU gjort och inte gjort hittills. Men när det gäller att se till att alla våra medborgare känner sig säkra i Europa tror jag att alla offentliga myndigheter – europeiska, nationella och lokala – har ett ansvar.

– Vi behöver konkreta handlingar i medlemsstaterna som utbildning av polis, stärka lärare, trygga  säkerheten för de judiska församlingarna och se till att kostnaderna inte oproportionerligt landar på  församlingarna.