Arbetsmarknadskommissionären Marianne Thyssen presenterade den nya överenskommelsen om villkor inom arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadskommissionären Marianne Thyssen presenterade den nya överenskommelsen om villkor inom arbetsmarknaden.

Bild: EU

Arbetstagare ska få nya minimivillkor i EU

Arbetstagare i EU ska ha rätt att få tydlig information om sina rättigheter och arbetsvillkor, oavsett anställningsform. Vad det kan betyda för den svenska modellen är dock arbetsmarknadens parter oense om.

Under natten till torsdag kom EU:s lagstiftare överens om det så kallade arbetsvillkorsdirektivet, som lägger ett golv för de rättigheter som anställda inom EU ska ha. Främst handlar det om rätten till att få information i förväg om vilka arbetsvillkor man har, såsom arbetstider och lön.

Från EU:s sida beskrivs direktivet som att man skapat ett regelverk som kan ge trygghet för alla arbetstagare i en modern och mer flexibel arbetsmarknad, med en ökande mängd lösa och otrygga anställningar.

– Dagens ekonomi kräver flexibla arbetskontrakt men flexibilitet måste kombineras med ett grundläggande skydd, sade arbetsmarknadskommissionär Marianne Thyssen vid en presskonferens på torsdagen.

– Med denna överenskommelse kommer vi att erbjuda de som har flexibla anställningar mer transparens och förutsägbarhet.

Den svenska modellen

Avtalet handlar också om sådant som att provanställningar får vara i högst sex månader och att man ska kompenseras vid inställda jobb.

– Direktivet innebär att fler människor på den europeiska arbetsmarknaden kommer att få en tryggare tillvaro genom att man får mer klarhet och förutsebarhet i sina arbetsvillkor, bedömer TCO:s ordförande Eva Nordmark.

Bland svenska parter har man i förväg oroat sig för att inrättandet av minimivillkor skulle äventyra den svenska modellen där arbetsmarknadens parter gör upp om villkoren på arbetsmarknaden istället för att man lagstiftar om dem.

Enligt såväl LO som TCO har EU nu hittat en väg som skyddar den svenska modellen genom att det blir möjligt för arbetsmarknadens parter att komma överens om att avvika från direktivets bestämmelser i kollektivavtal.

– Efter ett ihärdigt påverkarbete har vi lyckats få EU att erkänna kollektivavtalens betydelse och roll, säger Eva Nordmark.

Svenskt Näringsliv är skeptiskt

Men på Svenskt Näringsliv är man inte lika nöjd. Niklas Beckman, arbetsrättsjurist inom branschorganisationen , menar dels att  det är för tidigt att säga vad de nya EU-reglerna kommer att innebära för den svenska modellen, dels att reglerna i vilket fall innebär en olycklig utveckling

– Att införa en överstatlig reglering på EU-nivå är fel väg. Det kommer att komplicera den svenska arbetsrätten och försvåra parternas möjligheter att anpassa reglerna efter de aktuella förutsättningarna i branschen.

Ett exempel menar Niklas Beckman är direktivets skrivningar om schemaläggning. Han menar att det är oklart vad löftena om att anställda ska ha rätt att få veta sitt schema i förväg egentligen innebär.

– Om det uppstår behov av arbete några timmar i förväg är det då tillåtet att kalla in personal till exempel?

Men Europaparlamentarikern Marita Ulvskog (S), som varit med och lett trepartsförhandlingarna inom EU, gör samma analys som de svenska fackföreningarna.

– Jag är stolt och glad att kunna slå fast att vi i natt har räddat den svenska modellen. Svenska kollektivavtal kommer även i fortsättningen att vara det som reglerar arbetsvillkoren i Sverige, säger Ulvskog i ett skriftligt uttalande.

Överenskommelsen måste formellt godkännas av Europaparlamentet och ministerrådet innan den träder i kraft och ska implementeras av EU-länderna inom loppet av tre år.