Det väntas ta längre tid för britter att resa in i EU och EU-medborgare att resa in i Storbritannien vid ett avtalslöst brexit. Arkivbild.

Det väntas ta längre tid för britter att resa in i EU och EU-medborgare att resa in i Storbritannien vid ett avtalslöst brexit. Arkivbild.

EU: Vi är redo för hård brexit

EU-kommissionen håller det för alltmer troligt att Storbritannien lämnar unionen utan avtal och är beredd på ett turbulent utträde.

EU-kommissionen slår  fast att risken för att Storbritannien lämnar unionen utan ett avtal, som ska göra utträdet ordnat, har ökat.

– Det kommer att bli friktion men det kommer helt hanterbart, sade en högt uppsatt EU-tjänsteman till Brysseljournalister på måndagen.

Om det brittiska parlamentet inte ställer sig bakom utträdesavtalet och landets regering inte presenterar någon plan B innan 12 april slutar alla EU-lagar att gälla Storbritannien.

För att undvika alltför stora störningar för företag och privatpersoner har EU-kommissionen lagt fram en rad beredskapsplaner sedan december 2017. Och man anser sig nu vara redo att hantera ett oordnat brittiskt EU-utträde.

Principen för beredskapsplanerna är att de ska vara begränsade i tid och omfattning och att de får inte lika fördelaktiga som ett EU-medlemskap eller utträdesavtalet.

Efter att ha rest runt i varje medlemsland menar kommissionen att dessa är förberedda på att banden till Storbritannien klipps helt. I Frankrike, Belgien och Nederländerna har exempelvis hundratals tulltjänstemän rekryterats som ska kontrollera varor som kommer från Storbritannien till EU:s inre marknad.

– Vi förväntar oss längre väntetider för varor, sade tjänstemannen.

Men vad som kommer hända vid gränsen mellan Irland och Storbritannien är dock fortfarande oklart. En av de avgörande orsakerna till att det brittiska parlamentet inte röstat för utträdesavtalet är den så kallade nödlösningen för Irland. Syftet med den är att undvika fysiska kontroller vid gränsen mellan brittiska Nordirland och EU-landet Irland. Lösningen i utträdesavtalet är att Storbritannien blir kvar i tullunionen med EU och att gränskontroller därmed kan undvikas såvida man inte sluter ett frihandelsavtal.

Enligt de WTO-regler som börjar gälla vid ett avtalslöst utträde måste EU ha sådana kontroller för varor som kommer in på den inre marknaden. Samtidigt har Irland och Storbritannien i det så kallade Långfredagsavtalet åtagit sig att inte införa några gränskontroller. Att förena de två uppgifterna är svårt. EU-kommissionen säger sig föra samtal med Irland och räknar med att Storbritannien kommer samarbeta för att det inte ska bli fysiska gränskontroller.

Uppmanas betala in till EU-budgeten

Om Storbritannien lämnar utan avtal uppmanas landet ändå att betala in till EU-budgeten för 2019. Senast 18 april måste London meddela huruvida man avser göra det. Om britterna vägrar kommer landet inte kunna få några mer EU-stöd och kommissionen måste lägga fram en ändringsbudget.

En EU-tjänsteman sade på måndagen att EU kommer att villkora ett eventuellt framtida frihandelsavtal med Storbritannien med att britterna betalar för de åtaganden som man gjort som medlemsland. Den summa har beräknats motsvara runt 480 miljarder kronor.

Information till medborgare

Kommissionen har utfärdat en rad informationsbroschyrer till företag och privatpersoner och även satt upp en telefonsluss dit oroliga personer kan ringa med spörsmål. Det kan röra sig om huruvida deras Londonsemester kan fortgå eller förutsättningarna för att söka jobb i Storbritannien.

För Storbritannien innebär EU:s beredskapsplaner bland annat att britter som vill besöka ett EU-land måste uppge syftet med sin inresa och hur de ämnar täcka kostnader för uppehället. Beviljas man inresa får man vistas i högst 90 dagar i medlemsländerna. Britterna behöver dock inte ansöka om visum – såvida inte Storbritannien inför visumtvång för EU-medborgare.