Jessica Stegrud, SD: Nu kan vi påverka EU i vår riktning

En livskris och ett nymornat intresse för att skriva fick Jessica Stegrud att börja blogga på Facebook och bli opinionsbildare, berättar hon.

– Senast året var väldigt jobbigt privat. Jag började också ställa mig frågor om vad jag egentligen vill i livet. Sedan började jag ge mig in i debatten och kände att det var något som grep tag i mig där, säger hon över en kopp kaffe på ett kafé i Höllviken, en villaort i skånska Vellinge.

Efter att bland annat ha skrivit på sajten Ledarsidorna, en debattsajt som bland annat för opinion mot regeringens migrationspolitik, fick hon en förfrågan från Sverigedemokraterna om att ställa upp för partiet i riksdagsvalet. Av privata skäl tackade hon nej.

Men när hon fick erbjudandet att stå som tvåa på partiets lista över kandidater till Europaparlamentet svarade hon ja.  

Varför kandiderar du i EU-valet?

– Jag har insett att en stor andel av besluten i riksdagen påverkas av EU-lagstiftningen i så stor utsträckning att vi inte riktigt förstår det. Så ska du ha till en förändring måste du tänka i EU-perspektivet.

– Jag tycker också att vi står i en brytpunkt i Europa, i hela västvärlden egentligen, kring vad ska Europa vara, jobba med, vad som håller oss samman. Jag tycker exempelvis att brexit är ett tecken på ett stort, stort misslyckande. Brexit är ett underbetyg till EU, och då måste man ta ett steg tillbaka och fundera på vad vi har gjort fel.

Är du för Swexit, att Sverige lämnar EU?

– Nej.

Var det rätt av Sverigedemokraterna att ändra sig om det svenska medlemskapet?

–  Jag tycker att det är realistiskt att för det första avvakta vad resultatet av brexit blir, och för det andra: även om en sverigedemokrat i dag skulle åka ned till Bryssel och vilja ha en Swexit så kan han/hon inte påverka det, utan man måste börja här hemma först.   

Jessica Stegrud utgår ifrån att sammansättningen i parlamentet kan bli annorlunda efter EU-valet i maj. Hon ser gärna att fler partier som är emot federalism och överstatlighet liksom SD tar plats.

– För första gången har vi nu chansen att påverka EU i den riktning vi skulle vilja. Att Storbritannien vill kliva ur handlade om att de tappade självbestämmande i viktiga frågor. Jag tror på ett mindre och mer effektivt EU med respekt för nationalstaternas självbestämmande, säger Jessica Stegrud.

Hur ska Sverigedemokraterna vinna EU-valet?

– För det första måste vi få folk att gå till valurnorna och få folk att förstå att vi kan påverka EU i rätt riktning, säger Stegrud, som säger sig vilja arbeta mot korruption i EU, mot slöseri med EU-medel och för större öppenhet och stärkt offentlighetsprincip. Liksom övriga riksdagspartier vill hon också att Sveriges medlemsavgift ska sänkas.

– Det kan inte gå mer pengar till Bryssel. Vår avgift ökar med 15 miljarder [förslag för nästa flerårsperiod 2021-2027).

Sverigedemokraterna vill också, uppger hon, bland annat införa ett nytt fördrag för att begränsa EU:s formella befogenheter inom områdena socialpolitik, arbetsmarknad och försvar. Samtidigt har man som parlamentarikerna ingen möjlighet att ändra i EU:s fördrag, eftersom den kompetensen ligger hos medlemsländerna.

Hon anser inte heller dock att man i EU ska införa beskattningsrätt och är emot det nya förslaget till upphovsrättsdirektiv inom EU, som hon menar hämmar press- och yttrandefriheten.

Vilken är vår tids viktigaste EU-fråga?

– Svårt att plocka ut en enda enskild fråga, men i grund och botten handlar det om hur vi skall samarbeta för Sveriges och Europas bästa? Migrationen är en ödesfråga – likaså säkerhet, konkurrenskraft och utveckling.

– Mitt personliga engagemang är också klimat och energi. Jag har jobbat i energibranschen de senaste 17 åren och vill gärna koppla energi till klimatet. Man pratar ju om koldioxidutsläppen, är det då klokt att lägga ned kärnkraften i Tyskland, lägga ned den i Sverige, och tro att till exempel vindkraften ska kompensera för det här? Basindustrin i Sverige behöver ha en bra och billig energi.

Hon lyfter även fram migrationfrågan som viktig för Sverigedemokraterna.

Hur ska man hantera den på EU-nivå?

– För det första tycker jag att man ska ha kontroll över våra yttre gränser, säger hon och pekar på EU:s migrationsavtal med Turkiet där EU-länderna överlämnat ansvaret att kontrollera flyktingströmmar till ett land utanför unionen.

– Vi sätter oss in knäet på någon som vi inte vet var vi har nästa vecka. Vi ska inte vara beroende av Erdoğan eller Putin. Någonstans måste vi styra själva, vi kan inte vara offer för det eller någon annans nycker. Sedan var lösningen hamnar om det är att ha asylcenter i Afrika, där man prövar asylrätten eller inte får vi se.

Länderna i Nordafrika har hittills inte nappat på den idén.

– Nej, men det går mycket bistånd och det är klart att det finns påverkansmöjligheter, om man vill. Men som det är nu lämnar man ju grekerna och italienarna åt sitt öde. Och situationen i dag föder en stor illegal migration som är problematisk.