Kristdemokraternas toppkandidat är redo för EU där hon vill ta jobba med lagstiftande frågor och EU:s framtid.

Kristdemokraternas toppkandidat är redo för EU där hon vill ta jobba med lagstiftande frågor och EU:s framtid.

Bild: Natacha López

Sara Skyttedal (KD) vill ta sig an EU:s framtid

EU-KANDIDAT 2019 | Enligt Sara Skyttedal befinner sig EU vid ett vägskäl där Kristdemokraternas roll är att stå upp för en union som håller sig till sina kärnämnen men lämnar andra områden – särskilt arbetsmarknaden och sociala frågor.

Sara Skyttedal möter upp i Bryssel där hon är på plats för att bland annat delta i ett möte för unga kandidater till EU-parlamentet – det betyder upp till 40 år. Sara Skyttedal, som har lätt till att ta till humor, konstaterar med ett skratt att hon med sina 32 år har många år på sig att vara ung och lovande i europapolitiska sammanhang. Men någon nykomling är hon inte.

Hon blev aktiv i den europeiska paraplyorganisationen för kristdemokratiska och konservativa partier EPP:s ungdomsorganisation redan för tolv år sedan och var viceordförande för organisationen i fyra år. Det är tydligt att Sara Skyttedal är insatt i stort och smått vad gäller EU-besluten. Och det är det stora hon vill lägga sin kraft på om hon blir vald till Europaparlamentet.

– Ibland får jag höra av folk som har jobbat med EU-politik att du måste välja en liten fråga och nischa in dig.

Men det är ett råd som Sara Skyttedal inte har några intentioner att följa. Hon menar att med rätt kontakter och ett strategiskt tänkande kan de svenska EU-parlamentarikerna få inflytande även över EU:s stora framtidsfrågor.

– Framförallt så tror jag inte man kan välja något annat i och med att det är så mycket som står på spel nu.

Vill se ett EU som håller fast vid grundidén

Enligt Sara Skyttedal står EU inför ett vägval där det finns hot från två håll: å ena sidan de populistiska EU-kritiska röster som vill slita isär unionen, å andra de federalister som vill göra EU till en ”superstat”.

– Jag tror att den vägen är minst lika EU-fientlig i grunden för om man försöker pressa ihop alla länder för tajt så ökar friktionen och då söndrar samarbetet.

Grundidén med EU, beskriver Sara Skyttedal, är att säkra freden i Europa och bidra till välstånd genom handel.

– Jag tror att många svenskar efterfrågar en röst i Europaparlamentet som värnar EU-grunden men vill hitta konkreta förslag för att skaffa bättre begränsningar för hur stor EU:s makt ska bli och där tror jag att Kristdemokraterna kan bli ett väldigt bra alternativ.

Vilka områden är det då som Kristdemokraterna inte vill att EU ska bestämma över?

– Vi pratar framförallt om hotet från den sociala pelaren vilket innebär att EU tar sig ny beslutanderätt inom välfärdsområdet, vilket jag tror är en röd linje för många svenskar. Där vill vi vara vakthund och se till att Sverige fortsätter bestämma över välfärden och det inte är någonting som Bryssel ska lägga sig i. [De flesta av de 20 punkterna i sociala pelaren är frivilliga målsättningar för EU-länderna, red. anm.]

Varför är just välfärden inte lämpad för att fatta beslut om på EU-nivå?

– Den sköts på olika sätt i olika EU-länder. Man har helt olika traditioner och syn på hur man ska lösa socialförsäkringssystemen, familjepolitiken och olika grundförutsättningar. Och när man då ser att det finns ganska stora reformbehov i stora delar av välfärdsområdet, framförallt på arbetsmarknaden – då är det ju dumt att låsa upp medlemsländerna i en sönderkompromissad lösning på EU-nivå.

Tror inte på "miniminivåer"

Sara Skyttedal ger inte mycket för argumentet att det EU beslutar om är miniminivåer och att medlemsländerna alltid kan välja att lägga ribban högre.

– Till exempel när det gäller lönenivåer så har vi inte ens miniminivåer i Sverige utan vi tycker att det är någonting som är upp till arbetsmarknadens parter, så det skulle vara en direkt inskränkning av den svenska modellen. Men i övrigt kan jag konstatera att många gånger går man in med attityden att det ska vara miniminivåer men så slutar det någon helt annanstans.

Sara Skyttedal pekar på EU-kommissionens förslag från 2010 om föräldraledighet som exempel. I ursprungsförslaget, som aldrig gick igenom, ville kommissionen att kvinnor skulle ha en obligatorisk ledighet sex veckor efter att ha fött barn.

– Det skulle till exempel ha inneburit stora problem för vår partiledare som tog lite mindre ansvar i början efter att hon fött barn, medan hennes man tog större. Så det handlar inte bara om miniminivåer utan när alla länder ska in och peta så riskerar man att få väldigt mycket mer.

Vill stifta lagar

Trots hennes engagemang i frågan är det inte arbetsmarknadsutskottet som Sara Skyttedal siktar på att arbeta i. Inte heller är hon intresserad av att följa i sin föregångare Lars Adaktussons fotspår och sitta i utrikesutskottet, ett område där Europaparlamentet inte har någon lagstiftande makt över.

– Jag vill att det ordinarie utskott jag sitter i är lagstiftande. Jag vill påverka lagstiftning som har direkt påverkan på Sverige.

Sara Skyttedal lutar för närvarande åt att vilja sitta i utskottet för industrifrågor, forskning och energi och att vara suppleant i utskottet för säkerhet och försvar. Även om hon inte förordnar en EU-armé är nämligen försvaret ett område där Sara Skyttedal gärna ser att EU gör mer.

– Jag tror det är nödvändigt att samordna försvarspolitiken, inte minst vad gäller material så att vi långsiktigt kan försörja våra försvarsmakter med de resurser de behöver.

På det utrikespolitiska området vill Sara Skyttedal ge EU mer makt och hon är positiv till det förslag som nu diskuteras om att ändra beslutsprocessen kring utrikesfrågor så att de ska kunna fattas av EU:s medlemsländer med kvalificerad majoritet, istället för att krävas fullständig enighet.

– Man kan konstatera att det uppstår ett maktvakuum när USA drar sig tillbaka så jag tror att det är bra ifall EU kan bli starkare i utrikespolitiken.

EU-kommissionen har också på samma sätt föreslagit att även skattefrågor ska fattas av medlemsländerna med kvalificerad majoritet. Men det är inget Sara Skyttedal vill stödja.

– Aldrig i livet! EU ska inte ha rätt att fatta beslut kring skattefrågor och ska inte ha någon egen rätt att beskatta. Vi ska inte ha någon digitalskatt, finansiell transaktionsskatt eller koldioxidskatt på EU-nivå.