Fredrick Federley (C) vill ge djuren ett bättre EU

Fredrick Federley ställer glatt upp på att posera på bild med gris-gosedjur i famnen. I ett annat medium poserar han istället med livslevande får. Budskapet är detsamma: Fredrick Federley vill profilera sig som EU-parlamentets djurrättsförsvarare. En inriktning som gjort att han till och med fått stöd inför valet från Liberalernas förra EU-parlamentariker Marit Paulsen. Och det är förstås djurrätten han lyfter fram som svar på frågan om vad han åstadkommit i Europaparlamentet.

– Om jag bara får välja en fråga så är det att vi har en ny restriktiv ordning för veterinärmedicin och antibiotikaförskrivning och det kommer också tvinga fram bättre villkor för enskilda djur.

Tidigare har det varit tillåtet att ge djur, oftast grisar, kor och hönsdjur, antibiotika i förebyggande syfte. Något som Fredrick Federley menar att man har gjort istället för att se till att djuren har bra levnadsvillkor och därför inte blir sjuka.

– Om du inte längre kan ge medicin i förebyggande syfte då måste du behandla djuren bättre så att de inte blir sjuka.

Även inför kommande mandatperiod vill Fredrick Federley fortsätta jobba med djurskydd. Han vill få till stånd en gemensam europeisk djurskyddslag som anger några grundläggande rättigheter som alla djurslag har rätt till.

– Nu har man ett antal regler för varje djurslag. Jag tror att man kan fastställa ett antal punkter i lag om vad djuren har generellt för rättigheter: kring hur de ska behandlas, tillgång till mat och vatten och så vidare.

Klimat och liberal demokrati – viktigaste frågorna

Men när det gäller vilken som är vår tids viktigaste EU-fråga pekar Fredrick Federley på helt andra saker: klimatet och att stå upp för den västeuropeiska liberala öppna demokratin.

– Den är under hot. Vi trodde förr att jämställdhetsfrågan, hbtq-rättigheter, integration, situationen för den som är född med annorlunda fysiska förutsättningar – allt det skulle bli bättre det var bara en fråga om hur lång tid det skulle ta. Nu är vi i en situation där vi får till att slå vakt om de rättigheterna som finns.

Fredrick Federley pekar på Ungern och Polen som EU-länder där demokratin tagit steg bakåt.

– Där man ifrågasätter mediernas oberoende, har en misstro mot forskning. Allt i syfte att ifrågasätta det samhällssystem vi har.

Att stävja klimatförändringarna menar Fredrick Federley är avgörande eftersom de annars riskerar att påverka allt.

– Vi får översvämningar, svårt att producera mat, vi får klimatflyktingar – och gör vi ingenting nu så står vi inför ett faktum som kommer att kosta oss enorma summor pengar, lidande och innebära väldigt stora utmaningar som får flyktingströmmarna 2015 att framstå som en västanfläkt.

Tror på mer samarbete kring säkerhet och försvar

Fredrick Federley är övertygad om att mycket också kommer att hända under nästa mandatperiod vad gäller säkerhetsfrågor. Både polisiärt och militärt.

– Vad är det som gör att vi fortfarande 2019 är beroende av en närvaro av USA för att känna oss trygga? Det är kanske dags att Europa är vuxna nog att kunna skydda sina egna gränser. Det här med att ha en stående armé tror jag är lite långtgående men att ha informationsutbyte, gemensamma aktioner, att vi forskar tillsammans – där tror jag att det finns mycket att hämta.

När det gäller de polisiära samarbetet i Europa är Fredrick Federley övertygad om att mer behöver göras vad gäller att bekämpa terrorism.

– Det finns fortfarande inget krav på underrättelsetjänsten att utbyta information med varandra kring detta. Rätt många av de som har begått terrorbrott har varit under bevakning men de har kunnat röra sig över gränserna. Och så kan vi inte ha det.

På andra områden tycker Fredrick Federley däremot att EU absolut inte ska få mer makt. Det handlar om sociala trygghetsfrågor och arbetsmarknaden.

Fredrick Federley kom in i EU-parlamentet efter förra EU-valet 2014 och vill fortsätta eftersom han inte känner sig färdig. Dessutom säger han att han i dag är mycket bättre insatt och hans bild av arbetet inom EU-parlamentet har förändrats sedan han blev parlamentariker.

– Jag hade inte grepp om hur mycket man kunde göra här om man ligger i och lär sig vägarna framåt. Mycket mer än vad någon riksdagsledamot kan göra därför att där säger du ja eller nej till regeringens förslag. Här säger vi inte bara nej eller ja till kommissionens förslag utan vi kan skriva om dem och lägga egna förslag. Överlever det i utskottet och i plenum och sedan i trilogförhandlingen med medlemsländerna – ja då har det blivit lag för 500 miljoner människor i 28 länder. Det är ganska häftigt.