Moderaternas EU-kandidat Jessica Polfjärd.

Moderaternas EU-kandidat Jessica Polfjärd.

Bild: Monica Kleja

Jessica Polfjärd (M) vill värna klimatet

EU-KANDIDAT 2019. – Europa måste vara en stark röst i klimatförhandlingarna globalt. Det säger moderaten Jessica Polfjärd som kandiderar till Europaparlamentet och i första hand vurmar för klimatfrågorna.

Hon har suttit i riksdagens skatte-, närings- och arbetsmarknadsutskott under fyra mandatperioder. Nu står Jessica Polfjärd från Romfartuna, en by en dryg mil norr om Västerås, på andra plats på Moderaternas vallista och hoppas komma in på valbar plats i Europaparlamentet.

Varför kandiderar du i EU-valet?

– Jag har ju sett på väldigt nära håll hur mycket av politiken i Sverige som påverkas av EU-lagstiftning och hur mycket vi har gemensamt med andra länder. Jag älskar politik och det här är politik på en annan arena.

Om hon väljs in skulle hon helst vilja ta plats i parlamentets miljö- och klimatutskott.

– Jag tycker att Europasamarbetet ska användas till att göra mer nytta tillsammans, och jag skulle säga att där är miljö- och klimatmiljöfrågorna centrala. Vi utmanas av flera länder: Kina, USA och Indien, och har sett att vi kan göra skillnad om Europa står upp som en röst i klimatförhandlingarna.

Som en stark röst i den globala politiken eller som förebild för andra länder?

– Både och. Sverige har stor trovärdighet i klimatfrågor internationellt eftersom vi också gjort jobbet på hemmaplan och ligger långt framme.

Vad kan parlamentet då göra i klimatfrågan framöver?

– Utsläppshandeln har varit väldig framgångsrik och där kan man tänka sig att i framtiden koppla ihop det europeiska handelssystemet med andra länders och större marknader utanför EU. Det skulle få större genomslag på klimatet.

– Men det finns ju också andra till synes små konsumentstyrda frågor som också är viktiga att jobba med, säger Jessica Polfjärd som bland annat hyllar EU:s beslut att förbjuda av produkter av engångsplast, som sugrör.

För svensk del tycker hon också att lantbrukspolitiken är viktig att värna om i Bryssel, frågor som rör skogen och äganderätten och hur vi svenskar ska klara av att bruka skogen klimatvänligt.

– Vi tycker förslaget att skära i nästa flerårsbudget är bra och att man kopplar mer stödpengar till klimatomställning. Men det måste finnas rättvisa inom EU så att man inte kan använda de nya reglerna på ett sätt som missgynnar konkurrensen. Vi vill inte att medlen ska gå till produktion utan till det de är tänkta för – till klimatsatsningar.

Bör hårdare krav ställas på svensk och annan europeisk industrin inom ramen för klimatomställningen?

– Jag tycker inte att det ska vara kravlöst och industrin vill själva göra mer för miljön eftersom man vet att man är en stor utsläppare, och jag vet också att man arbetar med de här frågorna. Det finns dock en risk för att verksamheten flyttas om man har för höga krav.

Hur ska Moderaterna vinna röster i valet?

– Det här är ett val där vi försöker att mobilisera så många som möjligt, det gäller att få människor att gå och rösta och helst på Moderaterna. Den politik mitt parti bedriver i Sverige är också den som behövs på Europanivå just nu, och det handlar om ordning och reda i finanserna och om att klara kärnuppgiften i EU.

Syftar du på förvaltandet av den inre marknaden?

–Ja, de fyra friheterna för kapital, varor, personer och tjänster. Sedan tror jag att människor förväntar sig att vi ska hjälpas åt när det gäller migration exempelvis.

Är du för eller emot att man i EU ska använda sig av principen om tvingande omfördelning av flyktingar mellan medlemsländer?

– Det är just där jag förstått att man inte kommer överens. Men det är klart att vi efter 2015 tycker att fler länder i unionen borde ha tagit större ansvar.

En av EU:s utmaningar är brexit, hur tror du att det dramat slutar?

– Det är den svåraste frågan att svara på just nu. Läget ändrar sig från timme till timme. Men brexit har ändå trots allt väckt uppmärksamhet och diskussion kring Europasamarbetet, vilket jag tror är bra. Och vi har sett att svenskarna blivit mer EU-positiva över tid.

Hur tänker du dig att ditt dröm-EU ser ut om tio år?

– Att britterna är tillbaka, att de har förstått att de tjänar mer på att vara med än stå utanför och att vi har en större inre marknad med större rörelse för tjänster. Sedan vill jag att samma värdegemenskap som i dag, med tonvikt på fred och frihet, ska råda i Europa.