EU-parlamentariker: Budgetsnåla Sverige populistiskt

På torsdagen debatterade och röstade EU-parlamentet om sin position i förhandlingarna om unionens nästa flerårsbudget för 2021-2027. För att budgeten ska kunna antas måste alla medlemsländer och parlamentet vara överens. Flera parlamentariker riktade stark kritik mot den grupp av medlemsländer där bland annat Sverige, Nederländerna och Tyskland ingår som vill hålla nere budgeten till högst en procent av bruttonationalinkomsten, BNI.

– Det är en debatt mellan nationalism, populism, feghet och ignorant och på andra sidan ansvar, framtid, förnuft och uppriktighet, sade den österrikiske kristdemokraten Othmar Karas under debatten.

– Den tyska regeringens och många andra medlemsländer skadar Europa. Det är populistiskt att stå för en för en budget på bara en procent, sade Rasmus Andresen, en tysk vänsterpartist.

EU-parlamentets krav på att flerårsbudgeten vara på 1,3 procent av BNI är 30 procent högre än vad Sverige vill se med. Kommissionens förslag ligger däremellan på 1,114 procent.

Parlamentet menar att en sådan nivå krävs för att EU ska kunna utföra alla de uppgifter man åtagit sig.

– Vi kan inte göra mer med mycket mindre [pengar], sade den rumänske kristdemokraten Siegfried Mureşan.

Warborn (M): Inte acceptabelt

Moderaternas EU-parlamentariker Jörgen Warborn deltog i debatten och försvarade en restriktiv EU-budget.

– För mitt parti var det ett tydligt löfte till väljarna att inte låta EU-budgeten svälla mer än nödvändigt och som skulle innebära en kraftig höjning av den svenska EU-avgiften. Det förslag som nu ligger på bordet riskerar att innebära en 40-procentig ökning av den svenska avgiften och går betydligt längre än vad jag kan acceptera, sade Warborn.

Marco Zanni från italienska högerpopulistiska Lega kallade EU-parlamentets budgetbegäran på 1,3 procent av BNI för utopisk.

Krav på egna inkomster

EU-parlamentet har sedan länge krävt nya så kallade egna medel till EU-budgeten, pengar som går direkt till EU utan att passera medlemsländerna. Från den gröna gruppen kom exempelvis krav på att en finansiell transaktionsskatt ska finansiera budgeten. Enligt den portugisiske kristdemokraten José Manuel Fernandes är ett godkännande från parlamentet villkorat på att det tillkommer sådana egna medel.

– Vi kommer bara godkänna flerårsbudgeten om vi når bred enighet om nya egna medel, sade Fernandes.

Ordförandeskapet: EU-avgiften måste vara rättvis och acceptabel

Finland är för tillfället ordförande i ministerrådet och ansvarar för förhandlingarna mellan medlemsländerna, kommissionen och EU-parlamentet. Landets EU-minister Tytti Tuppurainen vidhöll efter debatten att nivån på budgeten till syvende og sidst beror på medlemsländernas betalningsvilja.

– Vi måste vara medvetna om att bidragen från medlemsländerna måste vara rättvisa, görliga och acceptabla för alla, sade Tuppurainen som också gjorde parlamentarikerna besvikna när det gäller nya egna medel.

– När det gäller nya egna medel måste vi komma ihåg att det även här krävs konsensus bland alla medlemsländer, sade Tuppurainen.

Finländarna har även förberett ett underlag inför nästa veckas EU-toppmöte då flerårsbudgeten ska diskuteras på högsta politiska nivå av stats- och regeringscheferna. EU:s tillträdande budgetkommissionär Johannes Hahn sade sig på torsdagen vara ”mycket besviken” på det finska förslaget.

Bara en svensk för EU-parlamentets budgethållning

Efter torsdagens debatt röstade EU-parlamentet för sin ståndpunkt i förhandlingarna om flerårsbudgeten med krav om en nivå på 1,3 procent och att få nya egna medel. Den fick stöd av 426 ledamöter medan 163 röstade mot och 67 avstod.

Av de 19 deltagande svenska EU-parlamentarikerna röstade bara en, socialdemokraten Erik Bergkvist, för resolutionen.