Irlands premiärminister Leo Varadkar och Sveriges statsminister Stefan Löfven vid torsdagens pressträff i Stockholm.

Irlands premiärminister Leo Varadkar och Sveriges statsminister Stefan Löfven vid torsdagens pressträff i Stockholm.

Bild: Regeringskansliet

Sverige gav sitt stöd till Irland i brexitförhandlingarna

Sveriges och Irlands statsministrar välkomnar den brittiska regeringens brexitförslag men tvekar på att de håller hela vägen till ett avtal. Den irländske ledaren Leo Varadkar listar fem möjligheter för undvika fysiska gränskontroller på ön.

Den brittiska regeringen har skickat in konkreta förslag på hur man vill lösa den infekterade frågan om hur landet ska kunna lämna EU utan att det negativt påverkar den politiska situationen på Nordirland. 

– Förslagen som Storbritannien lagt fram är visserligen välkomna i det att det är skriftliga förslag som vi kan arbeta med. Men de kommer till korta på flera områden, sade Irlands konservative premiärminister Leo Varadkar som på torsdagen besökte Stockholm och statsminister Stefan Löfven (S) som även han välkomnade förslagen.

– Det är en bra start för förhandlingarna. Det är bråttom, sade Löfven.

Två huvudinvändningar från Irland

Leo Varadkar har två huvudsakliga invändningar mot veckans brittiska förslag vars syfte är att ersätta den tidigare överenskomna reservlösningen som ska se till att det inte blir några fysiska gränskontroller mellan EU-landet Irland och brittiska Nordirland. Premiärminister Boris Johnson avvisar den lösningen eftersom det skulle kunna innebära att landet inte kan sluta egna frihandelsavtal utan fortsätta ingå i EU:s tullunionen.

Enligt förslaget ska Nordirland vara med i samma tullunion som Storbritannien. Irland är som EU-medlem med i EU:s tullunion.

– Jag förstår inte helt hur vi kan ha Nordirland och Irland i separata tullunioner och på något sätt undvika tariffer, kontroller och tullposteringar, sade Varadkar som inte vill se några gränskontroller, tull eller andra handelshinder mellan de två.

– Det skapar en verklig svårighet om vi ska vara i två olika tullunioner. Det kommer bli mycket svårt att få ihop, sade Varadkar.

Under en debatt i det brittiska underhuset lovade Boris Johnson att förslaget inte innebär att någon hård gräns måste införas på Irland. Leo Varadkars tolkning av förslagstexten är dock det motsatta – att den brittiska lösningen kräver gränskontroller.

– Men det är motsäger det som står i det skriftliga förslaget, sade Varadkar.

Han välkomnade samtidigt att britterna föreslår att Nordirland ska vara kvar på EU:s inre marknad för varor. Den andra invändningen är dock att det nordirländska parlamentet ska rätt att vart fjärde år rösta om att lämna den inre marknaden. Redan 2021 ska den möjligheten öppnas. Det nordirländska parlamentet har dock inte haft några sammanträden sedan en politisk kollaps 2017 vilket innebär att det unionistiska DUP-partiet i praktiken skulle få ett veto i frågan. 

– Inget enskilt parti ska kunna lägga veto mot vad som är en majoritetsvilja i Nordirland eller Irland, sade Varadkar.

I Nordirland röstade en majoritet för att vara kvar i EU.

Fem scenarier utan hård gräns

Den irländske premiärministern räknade under torsdagens presskonferens fem olika sätt som man kan undvika en hårdgräns med fysiska kontroller mellan Irland och Nordirland.

  1. Nordirland förenas med Irland (”troligtvis inte majoritet för det nu”)
  2. Irland ingår i Storbritannien (”kommer aldrig att hända”)
  3. Storbritannien är kvar i EU (”opinionsundersökningar pekar på att britterna vill det”)
  4. Storbritannien är kvar på EU:s inre marknad och tullunion
  5. Reservlösningen i utträdesavtalet

Eftersom Irland är det EU-land som kommer påverkas mest av brexit lyssnar övriga medlemsländer extra noga på dess inställning till de brittiska förslagen. Löfven sade sig vara ”solidarisk” med Irlands sak och att Långfredagsavtalet som säkrar fred på Nordirland inte får äventyras.