Europaparlamentariker Arba Kokalari (M) föreslår fyra förändringar för den inre marknaden.

Europaparlamentariker Arba Kokalari (M) föreslår fyra förändringar för den inre marknaden.

Bild: Monica Kleja

Debatt: Program för bättre inre marknad

Den inre marknaden är helt avgörande för Sveriges och Europas ekonomiska tillväxt. Framför allt är det fyra insatser skulle få den inre marknaden att fungera bättre. Det skriver Europaparlamentariker Arba Kokalari (M).


Efter att Europaparlamentet inte godkände Frankrikes föreslagna EU-kommissionär är det nu dags för granskningen från parlamentets sida av deras nya kandidat, Thierry Breton, som ska ansvara för den inre marknaden. Den inre marknaden är helt avgörande för Sveriges och Europas ekonomiska tillväxt. Det är därför mycket som står på spel. Framför allt är det fyra insatser som den nya kommissionären borde fokusera på, för att den inre marknaden ska fungera bättre. 
 
Den inre marknaden är bland Europasamarbetets största framgångar, som resulterat i mer tillväxt, välstånd och utveckling för Sverige och Europa. Samtidigt har den inre marknaden nu funnits i över ett kvarts sekel. Att fortsätta förvalta våra framgångar är därför inte tillräckligt, utan vi behöver ta rejäla steg för att utveckla den inre marknaden och gå mot fem friheter i stället för fyra.
 
För det första krävs en riktig inre marknad för tjänster. EU:s gällande tjänstedirektiv blev tyvärr inte lika djupgående som det borde ha blivit. Exempelvis är fortfarande 60 procent av marknaden för tjänster stängd. Samtidigt skapas 9 av 10 nya jobb i EU inom tjänstesektorn. Det är således på tjänstemarknaden som den största delen av inre marknadens outnyttjade potential återfinns. Målsättningen borde vara att vi inom EU kan godkänna olika länders tjänstehandel på samma sätt som vi godkänner varandras varor. Samma anmälningsskyldighet som i dag finns för varor bör också råda om en medlemsstat inför en reglering som kan hindra den fria rörligheten för tjänster. Det finns heller ingen europeisk konsumenttjänstelag, vilket gör det svårare för aktörer att etablera sig på marknaden. En europeisk konsumenttjänstelag borde därför införas.
 
För det andra måste vi möjliggöra en grön inre marknad. Den inre marknaden borde nyttjas mer i arbetet för klimatet och miljön. Handelshinder behöver därför identifieras och undanröjas för både gröna tjänster och klimatvänliga varor. Det är också något som skulle möjliggöra ökad innovation, vilket är en central del i en effektiv klimatpolitik. Ett främjande av den cirkulära ekonomin är ytterligare ett område som bör fördjupas, för att främja grön tillväxt, exempelvis handel med varor av återvunna material. Ett avskaffande av handelshinder för avfall är ett annat angeläget steg.
 
För det tredje måste rådande inre marknad faktiskt upprätthållas. Ett stort problem i dag är att reglerna för att upprätthålla den inre marknaden inte följs fullt ut i alla medlemsländer. Dels på grund av tröga implementeringsprocesser, dels på grund av att regelverket införs på fel sätt. Att se till att den inre marknaden fungerar så som det är tänkt borde vara av största vikt för EU-kommissionen, men tyvärr har kommissionen under senare år minskat sina processer mot medlemsstater som bryter mot regelverket. De regler som finns måste dock gälla alla och överträdelser beivras; annars uppnår den inre marknaden inte sin potential. För att komplettera kommissionens arbete har Kommerskollegium lyft förslaget om att införa en oberoende myndighet i varje medlemsland – för att kontrollera brott mot den inre marknaden och för att kunna initiera rättsprocesser i nationella domstolar. I dag kan företag som möter handelshinder i ett annat EU-land anmäla dessa till ett center som kan lösa frågor informellt med en berörd myndighet. Men för de fall där frågorna inte får en lösning skulle en myndighet med större muskler kunna hantera handelshinder bättre. Vi borde lyssna på Kommerskollegium och hitta nya verktyg för att den inre marknaden ska fungera väl även i praktiken. 
 
Slutligen måste vi på allvar införa en femte frihet – fri rörlighet för data. I dagens moderna ekonomi borde det vara en självklarhet att EU även har en riktig digital inre marknad. Samtidigt måste detta genomföras på rätt sätt. Direktivet om upphovsrätt på den digitala inre marknaden landade exempelvis helt fel, vilket kritiken mot så kallad länkskatt och uppladdningsfilter visade. Ett annat exempel är att implementeringskostnaderna för GDPR blev enorma för företagen. Nu väntas förslag om en ny övergripande lag om digitala tjänster. Denna måste utformas på ett sätt så att ansvaret för innehållet på olika internetplattformar blir rimligt för svenska startupföretag i IT-branschen. Sammantaget bör vi skynda långsamt på detta område, men kvarvarande skillnader vad gäller regler för internet bör rivas.
 
EU ska långt ifrån fatta beslut om allt och EU uppvisar en rad brister. Att ta vara på de verkliga framgångarna är därför avgörande för oss som tror på Europa. Att vårda, värna och utveckla den inre marknaden, som är ett av EU:s kärnuppdrag, ser jag därför som en av de allra viktigaste uppgifterna kommande år.
 
Arba Kokalari (M)
Europaparlamentariker