Med få undantag ska alla betalningar mellan företag i EU ske inom 30 dagar, annars väntar förseningsavgifter. Det beslutade Europaparlamentet på tisdagen med stor majoritet i sin första behandling av frågan. De motiverar beslutet med att nästan hälften av alla betalningar mellan företag inte betalas i tid, något som kan vara bekymmersamt för små- och medelstora företag. 

– Med denna förordning skyddar vi inte bara de mindre företagen, som är ryggraden i vår ekonomi, utan framför allt inför vi förutsägbarhet och rättvisa för alla europeiska företag. Det är en stor insats för att främja en bättre betalningskultur, sade den polska liberalen och föredragande Róża Thun Und Hohenstein i ett uttalande.

Men svenska ledamöter från M, SD, KD, C, L höll inte med och röstade nej till förslaget. M, SD och C säger till Europaportalen att förslaget bland annat “inskränker för mycket på avtalsfriheten” och är för oflexibelt.  

Med 555 ja, 6 nej och 45 som avstod röstade EU-parlamentet på tisdagen för en ny lag som gör det möjligt att förbjuda försäljning, import och export av varor som tillverkats med tvångsarbete. Nationella myndigheter och EU-kommissionen kommer kunna undersöka misstänkta varor, leverantörskedjor och tillverkare. Alla produkter som anses vara tillverkade med tvångsarbete kommer att förbjudas att säljas i EU. Tillverkare av förbjudna varor kommer att behöva dra tillbaka dem från EU-marknaden och kan få böter om reglerna inte följs. Två av de närvarande svenska EU-parlamentarikerna ställde sig inte bakom det nya regelverket: Sverigedemokraternas Johan Nissinen som lade ned sin röst och den politiske vilden Peter Lundgren som röstade nej.

EU ser ut att införa någon typ tullar på elbilar som importeras från Kina, uppger branschkällor för Ekot. Ingen vet i dagsläget hur EU-tullarna kommer att utformas.  Syftet är att skapa en rättvisare konkurrens för biltillverkare i EU mot statssubventionerade och prisdumpade elbilar från Kina. De biltillverkare som exporterar mycket till Kina, exempelvis tysk bilindustri, är orolig för att deras försäljning i Kina kommer att drabbas vid ett eventuellt handelskrig.

Enligt tidningen Politico, som sett ett utkast till slutsatser för nästa veckas EU-toppmöte, håller EU:s stats- och regeringschefer på att utarbeta planer för att senast i juni 2025 få fram ett nytt europeiskt konkurrenskraftsavtal och en ny strategi för den inre marknaden. Syftet är att  “säkra unionens ekonomiska motståndskraft, dess globala konkurrenskraft, dess tekniska ledarskap och dess attraktivitet som affärsplats," heter det i utkastet. Konkret handlar det om att rulla ut ett antal reformer, varav den viktigaste är en fungerande kapitalmarknadsunion för att bland annat underlätta för företagens kapitalförsörjning. Italiens förre premiärminister Enrico Letta väntas också presentera sin utredning om framtiden för inre marknaden. 

EU och Japan kommer att arbeta tillsammans för att utveckla nya material som används i kritiska sektorer av ekonomin som förnybar energi, batterier, nollutsläppsbyggnader och halvledare, meddelade EU-kommissionen på tisdagen. Enligt kommissionen har EU och Japan en global ledning inom avancerade material som beskrivs som en nyckelteknik för de gröna och digitala övergångarna och en viktig del av ekonomisk oberoende.

EU:s mål att till 2030 minska sitt stora importberoende av viktiga metaller, även kallade kritiska råvaror, till högst 65 procent, är inte riktat mot Kina. "Vi kommer att fortsätta att köpa mycket material från Kina”, sade en hög EU-tjänsteman till Euractiv på skärtorsdagen. Han menade att EU bara inte vill vara alltför beroende av något enskilt land.

"Vi vill bara inte vara beroende till 99% av sällsynta jordartsmetaller [från Kina], precis som vi inte vill vara beroende till 71% av sydafrikansk platina eller till 90% av bor från Turkiet."