Debatt: Debatt: Glöm inte bort EU i budgetstriden
Therese Svanström 20 februari 2020Diskussionen om EU-budgeten handlar för mycket om kronor, ören och procentsatser, och för lite om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Globalisering, digitalisering och klimatkrisen ställer EU:s medlemsländer inför en rad utmaningar som vi måste lösa tillsammans. Det skriver TCO:s ordförande Therese Svanström.
På EU:s extra toppmöte som börjar idag torsdag förväntas EU:s medlemsländer komma överens om unionens långtidsbudget för 2021-2027. Att britterna har lämnat EU är djupt beklagligt och även om EU:s budget bör justeras mot denna bakgrund, betyder det inte att vi har färre gemensamma problem att lösa, tvärtom. Globalisering, digitalisering och klimatkrisen ställer EU:s medlemsländer inför en rad utmaningar som vi måste lösa tillsammans.
Självklart ska och kan EU inte finansiera allt som medlemsländerna bör göra. Men EU kan sätta upp mål och uppmuntra medlemsländerna att komma igång med ett nödvändigt omställningsarbete för att säkerställa både Europas konkurrenskraft och ett starkt socialt skydd i en värld som förändras i snabb takt.
Stärk socialfonden
Mot denna bakgrund spelar den europeiska socialfonden ESF en viktig roll och det är viktigt att den tilldelas tillräckliga resurser. Det är dessutom en av de få insatserna som finns i Sverige riktade till yrkesverksammas omställning. Socialfonden bör i ännu större utsträckning än idag kunna främja strukturer för partssamverkan i de länder där det behövs, eftersom länder med starka arbetsmarknadsparter har bättre förutsättningar att hantera de stora utmaningarna på arbetsmarknaden. Social trygghet och rättvisa går hand i hand med den gröna omställningen. Därför är det också positivt med förslaget om en gemensam fond för rättvis omställning som stöttar medlemsländernas klimatarbete.
Den röda tråden i EU:s budget bör vara att den stärker Europas gemensamma konkurrenskraft i en tid av handelskonflikter och med ett Kina som expanderar. Satsningar på forskning, innovation och klimatvänlig teknik gynnar även den exportberoende svenska ekonomin. Mycket tyder på att EU rör sig mot rätt håll i och med att anslagen till jordbrukspolitik minskar, men mer behöver göras.
Villkora EU-pengarna
Därutöver är det helt avgörande att de medlemsländer som inte respekterar EU:s grundläggande värderingar inte heller ska kunna göra anspråk på våra gemensamma medel. I klarspråk betyder det att om man inte tar sitt ansvar i migrationspolitiken eller respekterar de demokratiska spelreglerna såsom principer om rättsstat och yttrandefrihet, så ska man inte kunna få stöd från EU.
Det europeiska samarbetet skakar i sina grundvalar. Det missnöje som gror på många håll beror till stor del på medlemsländernas oförmåga att skapa arbetstillfällen, välstånd och framtidstro för alla. Protektionistiska och populistiska krafter utnyttjar situationen. EU-länderna måste därför ge en positiv vision för det gemensamma arbetet och leverera konkreta resultat för medborgarna. Det handlar bland annat om att gemensamt ta ansvar för flyktingsituationen och att satsa mer på omställning, utbildning, jämställdhet och partssamverkan.
Svenska politiker måste driva på
Ska det bli möjligt behövs en EU-budget som gör skillnad. Jag vill att våra svenska politiker, såväl i regeringen som i riksdagen och Europaparlamentet, driver på och tar ansvar för ett EU med ett gemensamt åtagande för konkurrenskraft, för öppna marknader och för människors rättigheter och välfärd. Det innebär ett EU som investerar brett i omställning, utbildning och forskning. Om vi börjar prata om vilket EU vi vill ha, så har vi bättre förutsättningar för att ta beslut om de ekonomiska ramarna.
Therese Svanström
TCO-ordförande
Ämnen i artikeln
