Ledarna för de fyra budgetrestriktiva länderna Sverige, Österrike, Danmark och Nederländerna i samtal med Europeiska rådets ordförande Charles Michel fredagen.

Ledarna för de fyra budgetrestriktiva länderna Sverige, Österrike, Danmark och Nederländerna i samtal med Europeiska rådets ordförande Charles Michel fredagen.

Bild: EU

Svensk budgethållning möter kritik på EU-toppmöte

Flera EU-ledare uttrycker frustration över Sveriges och tre andra länders hållning i förhandlingarna om unionens flerårsbudget. Samtidigt fortsätter toppmötet i Bryssel i hopp om att nå en kompromiss.

Förhandlingarna i Bryssel mellan medlemsländernas ledare om EU:s flerårsbudget återupptogs på fredagen med enskilda samtal mellan ordförande Charles Michel och stats- och regeringscheferna.

Sverige tillsammans med Nederländerna, Österrike och Danmark, som vill ha en EU-budget på högst en procent av BNI, driver bland annat nedskärningar på runt motsvarande 270 miljarder kronor som i dag finns i de så kallade marginalerna. De vill även att Michel lägger fram ett nytt kompromissförslag för att kunna komma vidare i förhandlingarna som hittills varit väldigt svåra.

Lettlands premiärminister Krišjānis Kariņš uttryckte på fredagseftermiddagen en viss förhoppning om att en lösning skulle kunna nås.

– Jag tycker det vore smart att försöka få en lösning denna vecka, om möjligt, sade Kariņš som tillfälligt lämnade toppmötet för att prata med journalister på plats.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán sade dock kort därefter att det inte lär bli någon uppgörelse i dag. Enligt Orbán har den grupp på 17 stats- och regeringschefer från fattigare EU-länder som vill ha en större budget under förhandlingarna närmat sig EU-parlamentets hållning med en EU-budget på 1,3 procent av BNI – långt över Sveriges linje.

Alla stats- och regeringschefer väntas återsamlas någon gång under fredagseftermiddagen för att fortsätta förhandlingarna. 

Fastlåsta förhandlingar

Det extrainsatta EU-toppmötet inleddes i går torsdag och pågick in på natten till fredagen. Men underhandlingarna såg ut att ha gått in i en återvändsgränd. Flera ledare skyller dödläget på de fyra budgetrestriktiva länderna Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark.

”Om gruppen med de fyra rika länderna Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike fortsätter stå på sig kan vi lika gärna åka hem”, twittrade den tjeckiske premiärministern Andrej Babiš på fredagsmorgonen.

Han kritiserade de fyra länderna för att samtidigt vilja minska budgeten och kräva en rabatt på sin medlemsavgift som övriga länder ska betala.

Belgiens premiärminister Sophie Wilmès pekade att ekvationen med att nettobetalaren Storbritannien lämnar och att stats- och regeringscheferna under de senaste åren gett EU allt mer uppgifter inte går ihop om man inte skjuter till mer pengar.

– Det gör alla diskussioner svårare än nödvändigt, sade Wilmès innan mötet återupptogs på fredagen.

Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel var tydligt frustrerad.

– Jag är besviken. Jag är övertygad om att vi måste ha ambition för EU. När alla kommer hit med en miniräknare och beräknar vad man ger och får, då har vi ett problem, sade Bettel.

Finland vill också hålla nere EU-budgeten men statsminister Sanna Marin pekade på att alla måste kompromissa och att förhandlingsläget just nu är ”mycket svårt”.

– Det kan inte vara så att ett eller några länder försöker diktera utfallet. Alla måste vara flexibla, sade Marin utan att direkt nämnda de fyra budgetrestriktiva länderna Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike.

Även Irlands premiärminister Leo Varadkar är kritisk.

– Jag förstår deras ståndpunkt men jag håller inte med om deras position. Om vi menar allvar med att stödja jordbruket i EU, bygga upp ekonomierna i Öst- och Centraleuropa och hantera exempelvis säkerhetshot och klimatet, så kommer det kosta pengar. Därför är Irland [som ett rikt land med växaknde ekonomi] ett av de länder som är redo att bidrar mer till EU-budgeten, sade Varadkar.

Liten kompromissvilja    

Danmarks statsminister Mette Frederiksen – som tillsammans med Sverige, Nederländerna vill ha en budget på högst en procent av BNI – sade på fredagsmorgonen att man inte kommit närmare en överenskommelse och att hon inte tror att man kommer enas på detta toppmöte. 

Frederiksen påpekade att hennes kompromissvilja ”inte är särdeles stor”, men att hon kunde tänka sig att minska de EU-stöd som fattigare regioner i rikare länder som Sverige och Danmark får som en möjlig kompromiss.