Annons

Coronakrisen får inte bli en ursäkt för politiker att sätta upp handelshinder, skriver Nils Karlsson.

Coronakrisen får inte bli en ursäkt för politiker att sätta upp handelshinder, skriver Nils Karlsson.

Bild: Anders Meisner

Debatt: Protektionism skadar – frihandel gör det inte

Låt inte coronapandemin bli en ursäkt för att avskaffa den välfungerande inre marknaden och handel som gett Europa sitt välstånd, skriver Nils Karlsson.

EU:s frihandelsområde står för cirka 70 procent av Sveriges export och 80 procent av Sveriges import. Det blir då tydligt att Sverige inte skulle klara sig utan handeln från den inre marknaden. Den ekonomiska smäll som vi nu ser på grund av att handeln minskat under coronapandemin skulle bli markant större om EU:s inre marknad sätts ur spel på lång sikt. 

Faktumet att handel är en nödvändighet för Sveriges välstånd gör oss extra sårbara för den protektionism som nu ökar i EU. Exempelvis har både EU och flertalet medlemsländer infört exportförbud under krisens gång. Mitt i krisen var de genomsnittliga importtullarna på skyddsprodukter samtidigt så höga som 27 procent i vissa länder. I en pandemi är sådana tullar skadliga inte bara ekonomiskt, utan också för människors hälsa. 

En annan protektionistisk trend som betonats under coronakrisen är att EU och medlemsländerna bör öka sin självförsörjning. Beroende på vad som menas med detta kan det få väsensskilda konsekvenser. Om det som åsyftas är att man ska återinföra beredskapslager är det nödvändigt eftersom vi behöver vara förberedda på liknande kriser i framtiden. Om det som menas däremot är att vi ska börja producera varor kopplade till hanteringen av pandemier helt själva så kommer det att få negativa konsekvenser. En representant för det sistnämnda synsättet är exempelvis Frankrikes president Emmanuel Macron som anser att EU ska återta sin industriella suveränitet och alltså ”flytta hem” jobb inom industrisektorn. 

Detta synsätt skapar problem eftersom det stora flertalet produkter består av en rad  komponenter som är producerade i flera olika länder. När exempelvis exportförbud införs realiseras denna problematik. För om alla länder inför exportförbud kommer samhällsviktiga produkter inte vara tillgängliga då export av material som bara finns i vissa länder kommer vara olagligt. Under pandemin har totalt 76 länder infört exportförbud vilket gör detta scenario till en verklighet. 

Annons

Därutöver blir produktionen enormt kostnadsineffektiv då all produktion nu behöver ske i ett enskilt land där produktionen är dyrare. Priset på masker förväntas exempelvis stiga med 40 procent som konsekvens av detta. Genom att använda sig av protektionistiska åtgärder skjuter man således sig själv i foten eftersom det gör de samhällsviktiga produkterna mindre tillgängliga.  

Att öka självförsörjningen genom att ”flytta hem” jobb kräver därutöver protektionistiska åtgärder såsom tullar och subventioner. Detta eftersom företag med produktion i säg Frankrike annars skulle bli utkonkurrerade av företag i länder där produktionen är billigare. Detta leder i sin tur att företag inte behöver konkurrera i lika hög grad, vilket minskar effektiviteten hos företagen och därmed också ökar kostnaderna för konsumenter. De aktörer som gynnas är alltså inte konsumenterna utan i stället de stora industrierna som nu slipper konkurrens från omvärlden. 

Coronakrisen får inte bli en ursäkt för politiker att sätta upp handelshinder. EU måste i stället använda sitt överstatliga mandat över den inre marknaden och handeln för att motverka protektionism. Annars är det en framtid med ökade kostnader, ineffektiva företag och bristande tillit mellan länder som vi har framför oss.

Nils Karlsson
Praktikant på Timbro