Debatt: Debatt: Vässa EU:s utrikespolitik
Olle Johnsson (LUF) 13 augusti 2020Världen skakas sensommaren 2020 av stora protester, från Beirut och Belarus vidare till Hong Kong, mot gamla system och förtryckande regimer. EU skulle kunna sätt press för en bättre värld men är handlingsförlamad av EU-ländernas vetorätt. EU:s beslutsregler måste därför reformeras. Sverige bör stödja Tyskland i det arbetet. Det skriver Olle Johnsson utrikespolitisk talesperson för Liberala Ungdomsförbundet.
Den globalisering som pågått sedan andra världskriget och som har lett till en aldrig tidigare skådad välståndsökning på jorden är helt klart här för att stanna. Coronapandemin, Brexit och Trumps presidentskap har säkerligen saktat ner takten en aning men trots det kommer globaliseringen fortsätta även i framtiden med en oerhörd kraft. I en global ekonomi kommer mindre länder som Sverige vara beroende av samarbeten för att få sin röst hörd. Säkerligen kommer vår vilja behöva kompromissas med andras men i valet mellan att inte höras alls eller vara en del av en enad röst är det senare alltid att föredra.
Ökat eget ansvar
USA som sedan tiden efter andra världskriget varit en nära allierad till EU har tydligt aviserat att EU i framtiden måste ta ett större eget ansvar för sin säkerhetspolitik själva. Även om retoriken lär förändras från vita huset vid ett eventuellt maktskifte i Washington i november lär inställningen från en demokratisk administration vara ungefär densamma. I det läget är det av stor vikt att EU gemensamt stärker sin roll som utrikespolitisk aktör.
Tyskland driver på
Tyskland i egenskap av ordförandeland för ministerrådet har aviserat att det står högt upp på deras dagordning att förnya EU:s utrikespolitik. Ett av de tydligaste förslagen är att det i ministerrådet i framtiden endast ska krävas en kvalificerad majoritet för att driva igenom förslag som rör utrikes- och säkerhetsfrågor. En sådan reform skulle göra EU:s utrikespolitik betydligt mer snabbfotad och handlingskraftig. Två egenskaper som EU saknat i en tid då allt fler efterlyser att EU agerar.
Dagens krav på enhällighet i ministerrådet har dock vållat stora problem när EU:s medlemsländer försökt att bedriva utrikespolitik tillsammans. Allt för många gånger har enskilda länders särintressen inneburit att EU tagit svaga ställningstaganden eller låtit bli att agera. Exempelvis mildrades skrivningar om Kinas brott mot mänskliga rättigheter efter att Grekland, som har starka ekonomiska band till Kina krävt detta i ministerrådet. Ett färskare exempel är att eventuella sanktioner mot Belarus kan hindras av Ungern som tidigare aviserat att man kommer blockera sådana förslag i ministerrådet.
För att EU ska bli den starka utrikespolitiska aktör som allt fler ropar efter bör Sverige ge sitt fulla stöd till de förändringar av EU:s utrikespolitik som nu Tyskland driver. Tillsammans med den föreslagna sanktionsmekanismer, Magnitsky-sanktioner kommer EU ha en betydligt mer välutrustad verktygslåda än tidigare.
Putins värsta mardröm
Både Xi Jinpings och Vladimir Putins värsta mardröm är när världens största ekonomi EU agerar resolut tillsammans. Vetorätten har de senaste åren kommit att bli en farlig kil som EU:s rivaler använt för att söndra en union som är byggd på de principer autokrater fruktar mest, rättsstat och demokrati. Därför uppmanar vi regeringen bidra till att EU och i slutändan Sverige får en bättre och mer kraftfull utrikespolitik.
Olle Johnsson
Utrikespolitisk talesperson Liberala Ungdomsförbundet
