Annons

Övre raden Tomas Tobé (M), Abir Al-Sahlani (C) och Alice Bah Kuhnke (MP). Nedre raden: Malin Björk (V) och Evin Incir (S).

Övre raden Tomas Tobé (M), Abir Al-Sahlani (C) och Alice Bah Kuhnke (MP). Nedre raden: Malin Björk (V) och Evin Incir (S).

Bild: EU-parlamentet

Migration och rättsstat på EU-utskotts höstmeny

I EU-parlamentets inrikes och rättighetsutskott väntar ledamöterna på att få sätta tänderna i den kanske mest kontroversiella frågan i unionen – en ny europeisk migrationspolitik.

Flyktingkrisen 2015 skapade tydliga och bestående sprickor mellan EU-länderna. Kommissionens dåvarande förslag på en ny europeisk migrations- och asylpolitik som kom året därefter blockeras alltjämt av några medlemsländer. En av den nya kommissionens viktigaste uppgifter blir därför att lägga fram ett nytt förslag och försöka få lagstiftarna i EU-parlamentet och ministerrådet att enas. I morgon onsdag lägger migrationskommissionär Ylva Johansson (S) fram sin plan.

– Det här är det stora, inte bara under hösten utan även ur perspektivet att det påverkar väldigt många människors liv. Det är oansvarigt och skamligt av EU inte ta ansvar för sin egen migrationspolitik, säger Alice Bah Kuhnke (MP) som sitter i EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor dit förslaget skickas för lagstiftande.

Bah Kuhnke, som har varit med och arbetat fram den gröna partigruppens migrationspolitik, vill se en tvingande solidaritet mellan medlemsländerna när det gäller flyktingar och att EU bör bryta sina nuvarande flyktinguppgörelser med länder som Turkiet och Libyen.

En av de största stötestenarna mellan medlemsländerna sedan 2016 är idén om att de flyktingar som ankommer EU ska omfördelas solidariskt mellan länderna. Länder som Sverige och Grekland är starka förespråkare medan bland annat Ungern, Tjeckien och Polen tvärvägrar. Moderaternas Tomas Tobé anser att enda vägen fram är att släppa på kravet om tvingande omfördelning.        

– Mina förväntningar är vi får mer kontroll på invandringen till Europa, att medlemsstaterna har kvar möjligheten att kunna påverka volymen men att vi tar ett gemensamt europeiskt ansvar, säger Tobé.

Han är öppen för att en sådan solidaritet mellan medlemsländerna ”kan se olika ut”.

– Vi måste gå bort ifrån de låsningar som vi har haft och nu komma fram till en pragmatisk lösning. Det kommer aldrig att gå att från Bryssel avgöra exakt hur många asylsökande som respektive medlemsland ska ta emot, säger Tobé.

Den inställningen vänder sig Vänsterpartiets Malin Björk mot.

– Den helt avgörande frågan har hela tiden varit och kommer vara fördelningsfrågan – hur man ska fördela ansvaret för dem som ankommer, säger Björk som befarar att fokus kommer ligga på snabbprocedurer för asylansökningar och på tvångsavvisningar av dem som fått avslag

– [Det verkar bli] någon slags populistisk variant att försöka behaga högern och extremhögern, säger Björk som sedan förra förslaget på europeisk migrationspolitik i EU-parlamentet ansvarar för den delen som handlar om vidarebosättning av kvotflyktingar, ett ansvar hon väntar sig få behålla även när det nya förslaget presenteras.

Rättsstaten i fokus

LIBE-utskottet hör till de mer debattlivliga i EU-parlamentet där många ofta kontroversiella frågor behandlas. En annan sådan fråga under hösten är rättsstatens principer. Det handlar bland annat om domstolars oberoende från politisk inblandning, likhet inför lagen och skydd av privatpersoner och företag mot godtycke, korruption och allmän ineffektivitet. Området angränsar även demokratifrågor som yttrande- och pressfrihet.

När EU-ländernas stats- och regeringschefer i juli enades om en ny flerårsbudget var en av knäckfrågorna förslaget om att kunna stopp utbetalningar av EU-stöd till medlemsländer som underminerar rättsstatsprinciperna. Den slutliga uppgörelsen var på klassiskt EU-vis något luddigt formulerad. I det pågående arbetet för lagstiftarna att mejsla fram en konkret lagtext kring det som kallas konditionalitet har LIBE-utskottet en central plats.

– Kopplingen [mellan EU-stöd och rättsstatlighet] måste konkretiseras mer än vad den just nu görs, säger Socialdemokraternas Evin Incir.

Hon ser en nedmontering av demokrati och rättstatsprinciperna i flera EU-länder som Ungern och Polen och att detta förvärrats under coronapandemin. 

Andra ledamöter pekar ut Bulgarien, Tjeckien och Rumänien där grundläggande demokratiska principer håller på att undermineras. 

– [Flerårsbudgeten] kommer inte gå igenom om man inte har den här mekanismen om rättsstatens principer på plats, säger Centerpartiets Abir Al-Sahlani om parlamentets position i förhandlingarna med medlemsländerna.