Annons

– Det är lätt att sätta höga och ambitiösa mål just för att det inte är politiken som behöver leverera på det, skriver Europaparlamentariker Jessica Polfjärd (M) inför att Europaparlamentet ska ta sina positioner om EU:s nya klimatlag .

– Det är lätt att sätta höga och ambitiösa mål just för att det inte är politiken som behöver leverera på det, skriver Europaparlamentariker Jessica Polfjärd (M) inför att Europaparlamentet ska ta sina positioner om EU:s nya klimatlag .

Bild: Europaparlamentet

Debatt: Skadlig symbolpolitik av S och MP

EU-kommissionen har i en utförlig konsekvensanalys kommit fram till att 55 procent är det mest lämpliga målet för att minska utsläppen till 2030. Det är en rejäl ambitionshöjning som vi moderater står bakom. Dessvärre har flera svenska EU-politiker, med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i spetsen, drivit på för att höja målet ännu mer med stora påfrestningar för företag, tillväxt och vår konkurrenskraft, skriver Europaparlamentariker Jessica Polfjärd (M).

I Europaparlamentet står vi nu inför att anta en av de mest avgörande lagstiftningarna under den här mandatperioden, när vi ska rösta om den nya klimatlagen. Klimatlagen är tänkt att ta ett helhetsgrepp på frågan om hur EU ska minska utsläppen och bli klimatneutralt senast 2050. Det kommer att påverkar hela Europa och det gemensamma klimatarbetet. 

Moderaterna är positiva till klimatlagen, som kan utgöra ett ramverk för ett resultatinriktat klimatarbete, men vi ser också stora risker med dess utformning. Det gäller målsättningen för minskade utsläpp, att inte alla länder ska behöva ta ansvar för klimatet samt skogens roll i omställningen. 

Europa måste ställa om

För det första är det avgörande att Europa ställer om, inte stänger ned. Den europeiska ekonomin måste därför ges förutsättningar att bidra i klimatarbetet; utan rimliga förhållanden flyttar såväl jobb och industri som utsläpp till andra delar av världen, där klimat- och miljöhänsynen inte håller europeiska standarder. 

Det mest omdebatterade i klimatlagen är därför målet om utsläppsminskningar till 2030. I dag är EU:s mål att minska utsläppen med 40 procent till 2030. Att höja detta alltför drastiskt skulle innebära stora påfrestningar för företag, tillväxt och vår konkurrenskraft. Dessutom i en allvarlig ekonomisk kris. 

EU-kommissionen har i en utförlig konsekvensanalys kommit fram till att 55 procent är det mest lämpliga målet. Det är en rejäl ambitionshöjning som vi moderater står bakom.

Dessvärre har flera svenska partier, med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i spetsen, tävlat i skadlig symbolpolitik och drivit på för än högre mål. 

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har struntat i expertisen och vilka effekter deras föreslagna mål skulle få på Europas ekonomier. Deras föreslagna mål inte har genomgått ordentliga konsekvensanalyser.

Det riskerar också försena en överenskommelse som alla länder kan enas om och kan därför leda till att vi tappar viktig tid. Därtill går de emot vad deras partikollegor i den svenska regeringen driver, som också landat i 55 procent som utsläppsminskningsmål. 

Det är lätt att sätta höga och ambitiösa mål just för att det inte är politiken som behöver leverera på det. Till sist är det näringslivet som kommer att behöva se till att våra utsläpp minskar. Vi måste därför ge dem rätt förutsättningar att ställa om, med realistiska målsättningar. 

Alla länder måste minska sina utsläpp

För det andra är det avgörande att klimatlagen styr mot att alla länder måste minska sina utsläpp och bli klimatneutrala till 2050. Sverige varken kan eller ska göra allt jobb när Europas utsläpp ska minskas. Samtidigt måste vi ha respekt för att många länder har längre kvar i arbetet med att sänka sina utsläpp jämfört med Sverige. Ekonomiskt stöd kommer därför att behöva ges till dessa länder för att de ska klara omställningen. 

Att alla länder ska ta ansvar för klimatet får nu inte slarvas bort. Under förra mandatperioden gick Socialdemokraterna och Miljöpartiet med på att stora utsläppsländer såsom Bulgarien och Polen skulle slippa undan sitt ansvar för att minska sina utsläpp. Så får inte ske igen. 

Feltänk om skogens roll

För det tredje är det oroande hur lagförslaget är utformat vad gäller skogens roll i omställningen. Alldeles för mycket vikt har lagts på skogens roll som en kolsänka, det vill säga att den ska användas för att lagra koldioxid. Det är helt fel väg att gå och missar att den cirkulära bioekonomin kan bidra till att sänka våra utsläpp, genom att ersätta andra material som genererar större utsläpp. 

Vi har nu chansen att få på plats en ambitiös klimatlag som alla medlemsländer i EU kan enas om. Det skulle innebära att arbetet för ekonomisk omställning kan börja – och göra verklig skillnad för klimatet.

Det kräver en realistisk målsättning, att alla länder åläggs att sänka sina utsläpp och att skogen ges möjlighet att bidra till omställningen.  

Det finns en mellanväg

Det behöver inte vara så att vi reducerar klimatarbetet till antingen klimatpopulism eller pessimism. Det finns en mellanväg – som är både optimistisk och resultatinriktad. Det förhållningssättet bör prägla EU:s nya klimatlag. Det är vägledande för oss i omröstningen och det bör vara vägledande i de fortsatta förhandlingar som väntar innan klimatlagen kan komma på plats. 

Jessica Polfjärd (M), Europaparlamentariker