Debatt: Debatt: Skärp EU-förslaget om internet
Jessica Stegrud (SD) 17 december 2020EU-kommissionens nya förslag om att reglera sociala plattformar är positivt men det finns en rad brister som måste rättas till. Exempelvis kan överklaganden mot att innehåll tas bort inte skötas automatiskt av en bot och bolagens algoritmer som styr annonsering måste bli offentliga, skriver Europaparlamentariker Jessica Stegrud (SD).
Internet och då inte minst de stora sociala mediaplattformarna utgör idag vår tids allmänna torg. Det är platsen där människor kan mötas och fritt utbyta tankar, idéer och åsikter. Något som länge betraktats som en förutsättning för demokratin.
Idag har dock spelreglerna för den fria åsiktsbildningen hamnat i händerna på stora nätjättar med en i det närmaste monopolistisk makt och inflytande. Problemen för allt ifrån privatpersoner, opinionsbildare och förtroendevalda är många. Godtyckliga avstängningar, oklara regler, bristen på rätten att överklaga och dolda algoritmer som styr flödet är bara ett fåtal.
En rad brister
Med syfte att få bukt med problemen har Sverigedemokraterna tidigare öppnat för någon form av reglering av IT-jättarnas kontroll över yttrandefriheten på internet, med syfte att stärka den enskilde medborgarens rätt att uttrycka sig fritt. Vi välkomnar därför EU-kommissionens förslag – kallade Digital Services Act och Digital Markets Act - som lades fram i veckan och utgör ett förslag till reglering av de stora plattformarna, som exempelvis Facebook. Även om vi betraktar förslaget som positivt kan vi dock konstatera att det innehåller en rad brister, samt saknar en heltäckande lösning.
Några av de krav som vi tidigare lagt fram är inbakat i det presenterade förslaget. Det gäller till exempel skyldigheten för bolagen att förklara varför innehåll plockas bort, liksom rätten till överklagande när en person fått sitt innehåll borttaget - oavsett skäl. Överklaganderätten behöver även förtydligas på flera punkter. Dels att den absolut inte får skötas automatiskt av en s k ”bot” eller vara utformad på ett sätt så att användaren kan råka klicka bort sin rätt att överklaga, vilket är fallet i dag. Det är också viktigt att användaren får information om exakt vilken konsekvens en eventuell avstängning från plattformen medför.
Förbjud skuggbanning
Otaliga är också de fall där användare som blivit avstängda eller fått sitt konto borttaget utan förklaring, även blivit utsatt för s k ”skuggbanning”. Med en sådan får man – även då eventuell nedstängning har hävts - fortfarande skriva på plattformen, men spridningen begränsas. Ibland så långt att det är bara användaren själv som kan se innehållet. Vår uppfattning är att detta explicit bör förbjudas helt och hållet, eftersom användaren annars luras att använda tjänsten, men utan nytta. Detta samtidigt som plattformen tjänar pengar genom fortsatt användning med annonsklick med mera.
Förslaget är i det stora hela ganska oinspirerat och kommer, om det går igenom, mest att permanenta saker som redan finns på frivillig basis. Exempelvis vill man tvinga plattformarna att informera om varför en annons visas i flödet, något som redan görs idag. Vi skulle vilja se att man gick steget längre och tvingade bolagen att behöva offentliggöra vilka algoritmer som i själva verket styr annonserna.
Inga gräddfiler för trusted flaggers
Det finns i förslaget också flera skrivningar om så kallade ”trusted flaggers”, något som vi hissar en stor varningsflagg för. Dessa utgörs alltså av personer eller organisationer som får en särskild status som anmälare av otillåtet innehåll, vilket naturligtvis kommer få en politisk slagsida på samma sätt som faktagranskare eller näthatsgranskare alltid har. Självklart ska alla anmälningar hanteras på samma sätt och inga gräddfiler ges. Allt annat vore ett stort avsteg från allmän rättssäkerhet och konsumentskydd.
Kommissionen misslyckas dessvärre även helt med att definiera exakt vilket innehåll som ska vara otillåtet. Inte sällan räcker det med att bryta mot bolagens godtyckliga användarvillkor (som ofta ändras) för att bli avstängd från plattformen ifråga eller få sitt innehåll borttaget. Utan objektiva kriterier som de vi föreslår – där endast olagligt innehåll ska tas ner – kommer detta agerande sannolikt att fortsatt tillämpas godtyckligt.
Yttrandefriheten kräver ett fritt internet
Sverigedemokraterna är och kommer fortsatt vara mycket aktiva i denna debatt och förhandling. Mycket pekar dock på att vi kommer behöva lösa denna fråga nationellt och förhoppningsvis innan valet 2022, som till stor del kommer att avgöras på internet.
EU-kommissionen har nu föreslagit lagar om flera självklarheter vilket vi välkomnar, men det är tyvärr allt för tydligt att vissa företags lobbyister lyckats sänka ambitionsnivån ännu en gång. Vi kommer aldrig sluta kämpa för yttrandefriheten oavsett om det är i Sverige, EU eller världen. Yttrandefriheten och den fria åsiktsbildningen är det mest grundläggande för demokratin och dessa är idag helt beroende av ett fritt internet.
Jessica Stegrud (SD)
Europaparlamentariker