Kommissionen: Så här kan vi stärka demokratin i EU

EU-kommissionen lade på torsdagen fram en ny handlingsplan för att stärka demokratin i EU och medlemsländerna.

– Respekt för människovärdet, frihet, demokrati, jämställdhet, rättsstaten och mänskliga rättigheter […] kan inte längre tas för givet, sade EU:s värderings- och öppenhetskommissionär Věra Jourová när handlingsplanen presenterades.

Planen kommer delvis mot bakgrund av att allt mer av diskussioner mellan människor förs på nätet.

– Många av dagens problem förstärks av att världen går online, sade Jourová.

I handlingsplanen stakar kommissionen upp sina initiativ för de kommande åren fram till 2023, ett år inför nästa EU-val, då den ska utvärderas. Den består av tre huvuddelar:

1. Främja fria och rättvisa val

2. Stärka pressfriheten och mångfalden i media

3. Bekämpa desinformation

Nästa år ska kommissionen lägga fram lagförslag om att öppna insynen i politisk reklam och finansiering av partier. Det handlar bland annat om att tydliggöra vem som betalar för en viss annons och på vilka kriterier man exponeras för annonsen. Förslaget gäller bara EU-nivå, alltså i EU-valen och de europeiska partierna, men medlemsländerna uppmanas följa efter.

– Jag vill inte att val ska bli en tävling med smutsiga metoder, sade Jourová och pekade på hur företaget Cambridge Analytica användes i amerikanska presidentvalet 2016 och den brittiska brexitomröstningen samma år.

Den andra delen är att stärka pressfriheten och skydda journalister. Kommissionen vill bland annat se en större öppenhet kring vilka som äger medieföretag och hur stater köper annonser i olika medier.

– Offentliga medel ska inte användas för att stödja bara dem som sympatiserar med dem vid makten, sade den tjeckiska liberala kommissionären.

I nästa EU-budget finns för första gången pengar – runt 75 miljoner euro – som ska användas för att öka mångfalden i medieutbudet. Man vill även göra det lättare för små medier att få lån.

Den sista delen rör desinformation, inte minst utländsk sådan. Två stater pekas ut – Kina och Ryssland – som de största aktörerna.

–  Vi får inte förbli passiva. Vi ser en ökande trend av samordnad, välfokuserad och riktad aktivitet från illvilliga utländska aktörer, sade Jourová.

 Hittills har EU:s arbete mot desinformation gått ut på frivilliga samarbeten från nätjättar som Google, Facebook och Twitter. Nu vill kommissionen stärka detta samarbete men även gå ett steg längre med lagstiftning på området.

– Eran av överenskommelser baserade på ömsesidigt förtroende går mot sitt slut, sade Věra Jourová.