Professor: EU-avgiften en liten kostnad för Sverige

För att få perspektiv på vad länderna betalar i EU-avgift och vad de får i EU-bidrag kan man jämföra med medlemsländernas bruttonationalprodukt, som visar det totala värdet på de tjänster och varor som produceras i ett land.  

Sveriges nettoavgift till EU låg på knappt 0,5 procent av landets BNP i genomsnitt per år mellan 2010-2019 vilket placerar Sverige på fjärde plats över dem som betalade mest till EU när EU-bidragen är avräknade. 

En viktig förklaring till att svenskarna betalar relativt mer till EU-budgeten är att Sverige är betydligt rikare än många EU-länder och att landet inte få lika mycket tillbaka i EU-stöd som andra eftersom Sverige bland annat inte har så fattiga regioner som andra länder eller har ett relativt stort bidragsberättigat jordbruk. 

Professor emeritus i internationell ekonomi Harry Flam menar att Sveriges nettoavgift är en liten kostnad ur ett ekonomisk perspektiv.

– I förhållande till BNP är det inte mycket och för landets ekonomi som helhet har det en väldigt liten betydelse, säger Harry Flam.

Europaparlamentariker kristdemokraten David Lega, som i december röstade emot att godkänna EU:s nya budget, menar att den svenska avgiften har varit för hög.  

“Kristdemokraterna har länge menat att Sveriges nettoavgift till EU är för hög. Dessa siffror stärker mig i min övertygelse om att så är fallet”, skriver David Lega i ett mejl till Europaportalen.

Europaparlamentariker socialdemokraten Erik Bergkvist håller inte med David Lega.

– Det är en bra nivå. Sverige är ett av Europas rikaste länder och ska givetvis betala som dom, inget konstigt med det. EU är ju ett solidariskt projekt, vi hjälper varandra och det är något som gynnar oss alla - en win win-situation, inte minst med den inre marknaden, säger Erik Bergkvist.

För många fattigare länder är EU-stödet en inte obetydlig del av deras samlade ekonomi. Mest har Ungern tjänat på medlemskapet där EU-bidragen har utgjort 3,6 procent av BNP per år under den senaste tioårsperioden.