Tuffa motsättningar försenar ny jordbruksbudget igen

Det beskedet kom på fredagsmorgonen efter att förhandlingar pågått hela veckan mellan de två lagstiftarna. 

– Vi behöver en paus, sade Norbert Lins, en tysk kristdemokrat som är ordförande i EU-parlamentets jordbruksutskott och en av församlingens huvudförhandlare, under en presskonferens i Bryssel.

Lins anklagade medlemsländerna för att vara oflexibla, respektlösa och förhandlingsovilliga och att de snarare talade till parlamentarikerna än med dem.

Det var den portugisiska jordbruksministern Maria do Céu Antunes, som företräder medlemsländerna, som beslutade att avbryta förhandlingarna. 

– Det visade sig omöjligt att enas om en position kring målen, sade do Céu Antune som även pekade på oenigheter mellan jordbruksministrarna i ministerrådet.

– Vi beklagar det faktum att detta maraton som pågått i flera dagar inte nått sitt mål, sade EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski.

Jordbrukspolitiken redan är försenad på grund av svårigheterna att komma överens. Förslaget om EU:s jordbrukspolitik för 2021-2027 såg dagens ljus 2018. Parlamentet och ministerrådet var klara med sina respektive ståndpunkter först i höstas. Förseningarna har gjort att den ny jordbrukspolitiken väntas börja först 2023 – två år senare än ursprungligen planerat.

Tusen förhandlingssidor

Peter Jahr, en tysk kristdemokratisk parlamentsförhandlare, lyfte fram komplexiteten i förhandlingarna. Enligt honom är det så kallade fyrakolumnsdokumentet som sätter ut parlamentets, kommissionens och ministerrådets positioner i de olika delarna med en kolumn för överenskommelser över tusen sidor långt. 

Hittills har man enats om 80-90 procent, men några knäckfrågor återstår. En sådan är hur stor andel av de så kallade direktstöden som ska öronmärkas till klimat- och miljösatsningar. Parlamentet driver på för 30 procent medan rådet vill ha 20 procent.

– Vi var redo att gå ned till 25 procent. Om man har två positioner – 20 och 30 – så är mellanpositionen 25, sade Norbert Lins.

Bland medlemsländerna finns en oro att pengarna som klimatöronmärks inte kommer att användas av lantbrukare. Både kommissionär Wojciechowski och företrädare för parlamentet avvisade dock detta argumentet och menade att intresse från lantbrukare är stort.

Parlamentsförhandlarna anklagade samtidigt medlemsländerna för att backa från tidigare överenskommelser och trixa med det finstilta.

Förhandlingarna väntas återupptas i slutet av juni i Luxemburg igen. Alla tre förhandlingsparter – parlamentet, ministerrådet och kommissionen – sade sig vara hoppfulla om att kunna nå en uppgörelse då. Den portugisiska jordbruksministern Maria do Céu Antunes uppgav sig dock endast vara ”måttligt optimistisk”.

Europaportalen har bett Sverige landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) om en kommentar men informerats att hon inte hinner.

Jordbrukspolitiken står för en tredjedel av EU-budgeten och är en av de mest svårförhandlade frågorna i unionen.