Svensk a-kassa bland de lägsta i EU
STOCKHOLM 31 maj 2021Enligt OECD har tjugo EU-länder en högre a-kassa än Sverige. TCO kräver därför att den nuvarande tillfällig höjningen av a-kassan permanentas och får stöd av bland andra regeringen och Sverigedemokraterna.
Med en nettoersättning på 75 procent ligger Sverige på delad 21:a plats tillsammans med Ungern bland de länder med högst statlig ersättning vid arbetslöshet. In topp i ersättningsligan ligger Luxemburg och Portugal, båda med 93 procent. I botten återfinns Malta och Rumänien med 61 procent respektive 65 procent i ersättning vid arbetslöshet. Det visar en undersökning från den internationella samarbetsorganisationen OECD.
– De som blir arbetslösa får en för låg ersättning. Inkomstbortfallsprincipen är i praktiken borta ur a-kassan och faktiskt i många av de andra offentliga trygghetssystemen. Bilden vi har i Sverige att våra socialförsäkringar och a-kassa skulle vara särskilt generösa stämmer inte längre, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO till Europaportalen.
Den låga statliga ersättningen har lett till att parterna på arbetsmarknaden har tecknat privata tilläggsförsäkringar men om det ska gå ihop ekonomiskt krävs enligt Engblom att de offentliga ersättningarna är “rimligt generösa”.
– I många länder räknas sådan här [offentliga] förmåner upp automatiskt medan det i Sverige krävs ett politiskt beslut varje gång, säger Samuel Engblom och poängterar att på grund av uteblivna riksdagsbeslut urholkas värdet av a-kassan för varje år som går.
TCO kräver därför att den tillfälliga höjningen av ersättningstaket i a-kassan från 910 till 1200 kronor, som införts på grund av covid-19, blir permanent. Det skulle leda till en förbättring av Sveriges a-kasseposition jämfört med andra EU-länder då OECD-undersökningen baseras på den lägre ersättningsnivån som rådde i januari 2020 innan pandemin slog till.
SD och S positiva till TCO-krav
Arbetsmarknadsministern och tidigare TCO-ordföranden Eva Nordmark (S) säger att hon är “stolt över att den här regeringen har höjt ersättningarna i a-kassan”. Men på frågan om regeringen kan tänka sig att permanenta den tillfälliga a-kassehöjningen blir svaret mer indirekt.
“Jag har väldigt svårt att förstå de partier som tycker att svenska löntagare ska ha sämre trygghet än våra nordiska grannar. Som socialdemokrat kommer jag alltid stå upp för en stark a-kassa som ger trygghet.", säger Eva Nordmark i ett uttalande till Europaportalen.
När samma fråga ställs till oppositionspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är det bara Sverigedemokraterna som går TCO tillmötes. Moderaterna skriver i sitt svar att jobbskapande politik är viktigare “än att a-kassan förlängs eller permanentas på höga nivåer.”
“Vid sådana här jämförelser är det viktigt att ha i åtanke att det i Sverige är flertalet arbetstagare som, utöver a-kassan, också har inkomstförsäkringar via sina fackförbund”, säger Mats Green (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson i ett uttalande.
Sverigedemokraternas Magnus Persson, ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott, är kritisk till dagens system som han menar har “varit bristfälligt under många år”.
“Sverigedemokraterna vill permanent höja arbetslöshetsförsäkringen till 1200 kr per dag dom första hundra dagarna. Utöver detta vill vi även förstatliga A-kassan och göra den obligatorisk och solidariskt finansierad via skattemedel, då vi anser det vara en del av det statliga välfärdsåtagandet”, säger Magnus Persson i ett uttalande .
Kristdemokraterna svara att det “är viktigare att a-kassan omfattar alla arbetstagare genom att den görs obligatorisk” än att nivåerna höjs när många redan har förstärkt inkomstskydd via kollektivavtal.
Tabell 1. Hushållets nettoinkomst när en vuxen är arbetslös jämfört med när båda vuxna arbetar. Nettoinkomsten den andra månaden i arbetslöshet i procent av nettoinkomsten vid arbete. Jämförelse mellan länderna inom EU i januari 2020.
EU-länder |
Nettoinkomst vid arbetslöshet i procent |
Luxemburg Portugal Lettland Tjeckien Tyskland Bulgarien Litauen Slovakien Cypern Frankrike Kroatien Italien Spanien Slovenien Nederländerna Belgien Danmark Estland Finland Österrike Ungern Sverige Grekland Irland Polen Rumänien Malta |
93 93 92 92 90 89 89 88 85 85 85 84 84 83 81 80 80 80 80 78 75 75 71 68 67 65 61 |
Källa: OECD
Tabell 2. Samma förutsättningar som i tabell 1 dock bara jämfört inom Norden.
Nordiska länder |
Andel i procent |
Island Norge Danmark Finland Sverige |
84 83 80 80 75 |
Källa: OECD.