EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen under onsdagens presentation.

Bild: EU

Hoppa till artikelns andra spalt.

Så ska EU nå klimatmålen

Utfasning av bensin- och dieselbilar, dyrare att släppa ut koldioxid, högre skatt på fossila bränslen och omfattande renovering av byggnader. Det är några av delarna som ska göra att EU klarar sina klimatmål.

- Utsläppshandeln är EU:s viktigaste klimatverktyg - den reglerar sektorer som står för nästan 40 procent av EU:s totala utsläpp. Vi måste ha en rättvis klimatomställning, de som släpper ut mest ska också bidra mest. Jag kommer driva att antalet utsläppsrätter som finns på marknaden ska minska i snabbare takt och att det måste bli ett stopp för den fria tilldelningen av utsläppsrätter, säger Jytte Guteland (S) Europaparlamentariker. EU-kommissionen presenterade i dag onsdag sitt kanske viktigaste lagpaket under mandatperioden. Som en fingervisning av dess betydelse deltog inte mindre än sju kommissionärer vid presentationen – det klart högsta antalet under åtminstone det senaste årtiondet.

– Vårt paket eftersträvar en kombination av utsläppsminskningar med åtgärder för att bevara naturen och sätta jobb och samhällsbalans i centrum för omställningen, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Paketet innehåller ett dussintal skarpa förslag på hur EU ska nå sitt nyligen fastslagna mål om att minska utsläppen med minst 55 procent till 2030. Det är det närmsta delmålet på väg till att göra EU klimatneutralt 2050.

Till största del skärper förslagen redan existerande klimatlagstiftning men inför även ett par nya delar som en koldioxidavgift på vissa importerade varor. 

Grundpelaren i EU:s klimatpolitik är handeln med utsläppsrätter där företag, i dag stora energi- och industrianläggningar, som släpper ut växthusgaser måste betala för sig genom att köpa utsläppsrätter. 

– Utsläpp av koldioxid måste ha ett pris. Vi vet att [utsläppshandeln] fungerar. Vi kommer att stärka det befintliga systemet, sade von der Leyen.

 Utsläppshandeln ska dessutom utvidgas till att omfatta fler sektorer som sjöfart, flyg, vägtransporter och uppvärmning av byggnader samtidigt som man ska minska tillgången på utsläppsrätter vilket gör det dyrare att släppa ut.

Kommissionen förslår även bland annat tuffare utsläppsregler för bilar med nollutsläpp senast 2035, högre skatter för fossila bränslen, fler laddstationer för fordon, större andel förnybar energi och att plantera tre miljarder träd. Fler detaljer i paketet kommer under resten av veckan. 

En ny klimatfond ska göra omställningen rättvis

EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans ser rättvisa som den viktigaste frågan i paketet.

– Vid dagens slut kommer de flesta att oroa sig för om detta är rättvist. Rättvisa är en springande punkt, rättvisa inom samhällen och rättvisa mellan medlemsländer. Det är kommissionen som har ansvar för att visa att detta leder till solidaritet och rättvisa i denna omställning, sade Timmermans. 

För att hjälpa de fattigaste med omställningen ska man sätta upp en ny social klimatfond dit en del av inkomsterna från utsläppshandeln ska gå. Dessa pengar ska hjälpa till med omställningen i de fattigaste länderna. Kommissionen vill undvika ett scenario likt det i Frankrike för några år sedan då bland annat höjda bensinskatter var en av anledningen till gula västarnas protester.

Förslagen skickas nu till EU-länderna i ministerrådet som tillsammans med EU-parlamentet måste enas om dess slutliga utformning. Den processen väntas ta upp till tre år.

Annons

Reaktioner

Svenska EU-parlamentariker kommenterar onsdagens klimatpaket.

Jytte Guteland (S):

– Utsläppshandeln är EU:s viktigaste klimatverktyg - den reglerar sektorer som står för nästan 40 procent av EU:s totala utsläpp. Vi måste ha en rättvis klimatomställning, de som släpper ut mest ska också bidra mest. Jag kommer driva att antalet utsläppsrätter som finns på marknaden ska minska i snabbare takt och att det måste bli ett stopp för den fria tilldelningen av utsläppsrätter.

Jessica Polfjärd (M):

– Moderaterna kommer att fortsätta att stå upp för en ambitiös och effektiv europeisk klimatpolitik. Den nya klimatlagen lägger en bra grund för detta. Nu krävs ett uppdaterat europeiskt regelverk som uppmuntrar tekniska framsteg och ger oss förutsättningarna att fortsätta leda klimatagendan globalt.

Pär Holmgren (MP):

– EU:s klimatlag blev tyvärr en besvikelse. Men den sätter framförallt målen. Nu har vi chansen att överträffa målen och säkerställa att vi lever upp till våra åtaganden i Parisavtalet. Det är slutsnackat nu. Det är dags att fylla klimatlagen med skarpt innehåll. Förhandlingarna om de lagar som tvingar medlemsländerna att lägga om sin klimatpolitik börjar nu.

Emma Wiesner (C):

– EU-kommissionen hade potential till en vinnande pokerhand men blandade istället bort korten. Det måste bli ordentligt dyrare att släppa ut i Europa, det behövs betydligt högre EU-mål för förnybart och man behöver satsa mer på nya innovationer.

Malin Björk (V):

– Vi måste samla ihop alla progressiva krafter som finns och se till att skärpa dessa lagförslag så mycket vi bara kan. Jag räknar med att Sverige vill leva upp till ryktet om att vara ett föregångsland i klimatfrågor, även när det gäller skogsbruket. Där har Sveriges regering hittills inte lyssnat tillräckligt på miljö- och klimatrösterna.

Karin Karlsbro (L):

– Vi måste se till att balansera på gränsen mellan att skapa ett effektivt verktyg för att minska utsläppen samtidigt som vi inte riskerar handelskonflikter med våra internationella partners. Det är skarpa reformer och gott samarbete som bidrar till att rädda klimatet.