Jessica Polfjärd (M) och Emma Wiesner (C) utmanar taxonomin.

Bild: EU-parlamentet

Hoppa till artikelns andra spalt.

Polfjärd och Wiesner utmanar EU:s taxonomi

På måndag ska Jessica Polfjärd (M) och Emma Wiesner (C) försöka ändra den kontroversiella klimatmärkningen, kallad taxonomin, genom en ny utskottsomröstning i Europaparlamentet. 

 – Gör om och gör rätt, säger Jessica Polfjärd som kräver att kärnkraft ska klassas som en klimatsmart investering och att skogsägare ska få lättare att uppnå klimatkraven.

Förra året antog EU ett första regelverk för vad som krävs för ett företag ska få kalla sin verksamhet för grön när den söker investeringar. Nu ska de avgörande detaljerna antas, den så kallade delegerade akten. Men flera svenska europaparlamentariker är kritiska. På måndag tar Europaparlamentets miljö- och ekonomiutskott ställning till om akten ska stoppas, vilket kan leda till att EU-kommissionen måste komma med ett nytt förslag.        

Sverige har varit ett av de länder som drivit taxonomin hårdast i EU. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna skriver till Europaportalen att den är högst nödvändig för en grön omställning. Men flera är oroliga över att kriterierna är för omfattande eller inte tillräckligt anpassade efter svenska förhållanden. 

– Det är angeläget för klimatet att regelverket kommer på plats. Men vi är vaksamma för att se till att den svenska gröna omställningen, som redan kommit långt, också gynnas av hur taxonomin utformas, säger Karin Karlsbro (L).

För att en verksamhet ska bli godkänd behöver den bidra till ett eller fler av taxonomins sex klimatmål och inte orsaka betydande skada på de andra. Om en verksamhet inom svenskt skogsbruk, vattenkraft eller bioenergi inte skulle klassas som hållbar kan det minska verksamhetens chanser till investeringar befarar kritikerna.     

Vänsterpartiet och Miljöpartiet önskar att kraven var högre i flera kriterier, till exempel inom skogsbruk. Jakop Dalunde (MP) är också missnöjd över att EU-kommissionen inte tar ställning mot kärnkraften. 

– Kommissionen behöver sätta ner foten gällande kärnkraften. Men med tanke på hur processen kring taxonomin ser ut känner vi att det är mer rimligt att acceptera ett par skönhetsfläckar än att förkasta hela förslaget, säger Jakop Dalunde.  

EU:s forskningscentrum, JRC, gjorde en särskild rapport om kärnkraft där slutsatsen blev att kärnkraft är en hållbar energikälla. Men EU:s tekniska expertgrupp, TEG, valde att inte inkludera kärnkraft i taxonomin eftersom de ansåg att kärnkraft kan skada andra miljöområden som vattensystem och genom avfallshanteringen. Ett beslut som de mest kärnkraftspositiva partierna L, M, KD och SD kritiserar. 

– Moderaterna har varit tydliga ända sedan arbetet började: kärnkraften är hållbar och måste ingå i den första delegerade akten, säger Jessica Polfjärd och tillägger att bevisbördan på skogsägare är “orimlig”. 

Flera partier anser också att kriterierna för skogsbruk och vattenkraft är för omfattande. Moderaterna och Sverigedemokraterna är till exempel positiva över att klimatkriterierna på vattenkraft har lättats medan Centern och Kristdemokraterna är fortsatt missnöjda.  

– För det första saknar kriterierna förståelse för det hållbara skogsbruket och skapar en onödig administrativ börda för de privata skogsägarna. För det andra ställs orimliga krav på vattenkraften, säger Sara Skyttedal (KD).

Annons

Jens Berggren, hållbarhetsexpert på Lantbrukarnas riksförbund, håller med om att kriteriernas omfattning är ett problem och framförallt är de för dåligt anpassade till det svenska skogsbruket. Till exempel står det i ett av målen att en verksamhet ska ha gjort mer klimatnytta på 30 år än om ingen verksamhet skulle bedrivits i området under samma tidsperiod. Enligt Berggren är 30 år genomsnittstiden för ett träd att bli fullvuxet i ett mer subtropiskt klimat men i Sverige kan det ta uppemot 80 år. Europaparlamentariker Jytte Guteland är inne på samma linje.   

– Våra trädcykler är exempelvis betydligt längre här än vid Medelhavet. Våra träd växer något långsammare på grund av vårt kallare klimat och detta betyder att det också tar längre för träden att nå sin fulla kapacitet att absorbera CO2, säger Jytte Guteland (S).

Företag måste demonstrera klimatnytta både kortsiktigt och långsiktigt för att bli godkända av taxonomin. Det kortsiktiga målet är satt på just 30 år för att EU ska kunna uppnå målet om att bli klimatneutralt år 2050. 

Enligt Jens Berggren kan det kortsiktiga målet tillsammans med en generell otydlighet i regelverket leda till att svenskt skogsbruk kan få svårt att klassa sina verksamheter som hållbara.     

– Vi såg det här som världens möjlighet. Men när man sen ser hur det har utvecklats och vad det har blivit till så verkar det tyvärr vara så att i mångt och mycket så skadar det den mest klimatsmarta produktionen genom att sätta enormt långtgående, svåruppfyllda och svårförståeliga kriterier, säger Jens Berggren.   

Europaportalen har utan framgång upprepat kontaktat EU-kommissionens talespersoner för att de ska få kommentera kritiken.  

På måndag ska Europaparlamentets miljö- och ekonomiutskott rösta om en invändning skriven av bland andra de svenska europaparlamentariker Jessica Polfjärd och Emma Wiesner.  

– Om utskotten godkänner vår resolution så kommer parlamentet att rösta om det i oktober. Går den igenom så måste kommissionen skriva ett nytt lagförslag, säger Emma Wiesner. 

Invändningen kräver bland annat att reglerna görs mer allmänna, att skogsbrukare inte ska behöva redovisa sin klimatnytta inom en 30-årsperiod och att kärnkraft ingår som en hållbar energikälla.     

– Vår förhoppning är att vårt initiativ såklart får stöd av våra kollegor och att vi lyckas stoppa förslaget. Blir så fallet behöver kommissionen gå tillbaka till ritbordet och “göra om och göra rätt”, säger Jessica Polfjärd.

RÄTTELSE: tidigare i artikeln stod det att EU:s forskningscentrum JCR:s fynd av kärnkraftens hållbarhet var tvetydig men egentligen var det EU:s tekniska expertgrupp TEG som ansåg att kärnkraftens hållbarhet var tvetydig.