100 miljarder till klimatet - Men vem betalar?

Det är bara några veckor kvar till FN:s klimatmöte i Glasgow, även kallat COP26, och klimatfinansieringen är det som kommer vara den viktigaste frågan enligt klimatminister Per Bolund (MP). Sedan tidigare har 100 miljarder dollar per år utlovats mellan åren 2020 och 2024 för låginkomstländernas gröna omställning.      

– Det viktigaste inför COP26 är att vi, de rika länderna i världen, faktiskt når upp till de 100 miljarder i klimatfinansiering som vi har lovat redan i Köpenhamn 2009, säger miljö- och klimatminister Per Bolund till Europaportalen.  

Samtidigt är det otydligt vilka av FN:s 39 höginkomstländer som bidrar med vad. EU:s finansministrar begärde därför i tisdags att kommissionen kollar upp och återrapporterar exakt vilken summa varje EU-medlemsstat har bidragit med. Listan ska helst presenteras innan klimatmötets början den första november.   

EU som helhet är den största bidragsgivaren och betalade drygt 25 miljarder dollar av de närmare 80 miljarder dollarna som utbetalades år 2019. Än så länge är målet på 100 miljarder dollar för 2021 inte uppnått men höjda ambitioner runt om i världen kan ändra på det. 

Per Bolund som medverkade vid FN:s förberedande möte i förra veckan säger att han upplever mer positiva tongångar efter att USA fördubblat sin klimatfinansiering till elva miljarder dollar samtidigt som EU lovat ytterligare närmare fem miljarder dollar. Sveriges mål ska också höjas, från 850 till ungefär 960 miljoner dollar 2022. 

Enligt Bolund är Sveriges klimatfinansiering per capita högre än EU-genomsnittet. Storbritannien, ordförandelandet vid COP26, verkade enligt ministern under förra veckans möte nöjda över Sveriges ökade engagemang.    

– Britterna var väldigt glada över att vi kom med den ambitionshöjningen. Det sätter också press på andra att göra stora insatser, säger Per Bolund.