Annons

EU-parlamentets talman, den italienske socialdemokraten David Sassoli. Arkivbild.

Bild: EU-parlamentet

Hoppa till artikelns andra spalt.

Kommissionen ett steg närmare EU-domstolen i tvist med parlamentet

EU-parlamentets rättstjänst har fått i uppdrag att förbereda en stämning av EU-kommissionen för att den ännu inte använt unionens nya mekanism mot medlemsländer som underminerar rättsstatens principer. Men rättstjänsten själv tvekar om vinstmöjlighet i EU-domstolen.

Det framgår av ett brev som EU-parlamentets talman David Sassoli skickade i går onsdag till rättstjänsten.

Vid årsskiftet började unionens nya rättsliga mekanism, som villkorar EU-stöd med att medlemsländerna måste följa rättsstatens principer, att gälla. Syftet är att skydda EU:s budget och bidrag från att missbrukas.

Men kommissionen har dock ännu inte använt den vilket irriterat EU-parlamentet. I flera resolutioner har parlamentarikerna hotat att dra kommissionen inför EU-domstolen för den ”underlåter att vidta åtgärder” som det heter i artikel 265 i EU-fördraget. I förra veckan gav parlamentets rättsliga utskott klartecken till att inleda en stämning av kommissionen, något som nu bekräftats av en majoritet av ledarna för de politiska partigrupperna i parlamentet.

– EU-länder som bryter mot rättsstatsprincipen ska inte få EU-medel. Förra året kämpade parlamentet hårt för en mekanism för att säkerställa detta. Hittills har dock EU-kommissionen varit ovillig att använda den, sade talman David Sassoli.

Miljöpartiets EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke är inne på samma spår.

–  Vi vill att EU-kommissionen ska använda de verktyg som finns, inte minst hålla inne och dra tillbaka finansiering, sade Bah Kuhnke till Europaportalen.

Flera EU-parlamentariker har uttryckligen sagt att de vill att mekanismen ska sättas in mot Polen vars regering i mer än fem år anklagats för att underminera rättsstaten i landet.

– Att kommissionen inte vågat att aktivera möjligheten att dra in medel till till Polen ännu är en stor besvikelse. För varje dag som går utan att sanktionerna sätts in så sviker vi alla de som går ut på gatorna i Polen och demonstrerar för sin vilja att vara en del av det demokratiska Europa, sade EU-parlamentariker Karin Karlsbro (L) i en kommentar.

Alice Bah Kuhnke menar att villkorsmekanismen bör sättas in även mot andra medlemsländer. 

Annons

– Det handlar inte bara om Polen, i stort ser vi liknande tendenser i flera medlemsstater och om vi inte sätter hårt mot hårt och visar att det får konsekvenser så har vi ju öppnat pandoras ask. Vad är vi då för en gemenskap om inte spelreglerna, sade Bah Kuhnke.

Rättstjänsten tveksam om vinst i EU-domstolen

EU-parlamentets rättstjänst har i ett hemligstämplat utlåtande i frågan varnat rättstjänsten för att sådana stämningar ”väldigt sällan lyckas” eftersom det i detta fall inte finns något uttryckligt rättsligt krav på kommissionen att använda mekanismen inom en viss tidsfrist.

Rättstjänsten varnar dessutom för att EU-domstolen ”inom några få veckor” kan besluta att inte ens ta upp ansökan till prövning.

Tidsfrist till den 2 november

Om kommissionen inleder ett formellt förfarande med villkorsmekanismen innan den 2 november kommer stämningsansökan att dras tillbaka.

Enligt tidigare medieuppgifter planerar kommissionen att utlösa mekanismen under oktober. Kommissionen har samtidigt meddelat att man vill invänta dom i den pågående processen i EU-domstolen där Polen och Ungern klagat på villkorsmekanismen innan man vill inleda ett förfarande. En sådan dom från EU-domstolen kan dock komma först nästa år.

Informationsinsamling

Inom kort väntas kommissionen börja begära in information från de medlemsländer som man anser bryta mot rättsstatens principer som gör att EU-budgeten riskeras och man därmed kan använda villkorsmekanismen mot. 

Från att ett formellt förfarande inom villkorsmekanismen inleds räknar man med att det kan ta mellan fem till nio månader innan frågan går vidare till medlemsländerna i ministerrådet. I ministerrådet måste minst en kvalificerad majoritet av länderna rösta för för att EU-bidrag till landet i fråga ska kunna dras in.'