EU-minister Hans Dahlgren (S). Arkivbild.

Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Hoppa till artikelns andra spalt.

Regeringens nya strategi: EU-politik och inrikespolitik sammankopplas

Svenska regeringen vill prioritera brottsbekämpning, klimatomställning och välfärd både i Sverige och i EU. Men den får kritik av oppositionen för att vara alltför passiv i EU-sammanhang.

EU-minister Hans Dahlgren (S) presenterade på onsdagen regeringens EU-deklaration för 2022 – ett tal om hur regeringen, som företräder Sverige i EU:s ministerråd, ser på samarbetet och sina prioriteringar.

– Sällan har argumenten varit starkare för det svenska EU-medlemskapet. Därför kommer regeringen att outtröttligt fortsätta arbetet för ett EU som hjälper oss att knäcka gängen, som driver på klimatomställningen och som stärker välfärden. Och dessutom för att värna våra värderingar, sade Dahlgren under debatten i riksdagen.

De tre EU-prioriteringarna är desamma som regeringen har för Sverige. Att bryta segregationen, brottsbekämpning och välfärd är dock till stor del nationella frågor med begränsat inflytande på EU-nivå.

När det gäller gränsöverskridande brottslighet vill regeringen utöka samarbeten mellan åklagare och polis. Man kopplar brottsligheten till migration och vill se till att fler medlemsländer tar emot flyktingar än i dag.

Regeringen står bakom inriktingen i EU-kommissionens konkreta lagförslag för att nå målet om att minska utsläppen med minst 55 procent till 2030. Systemet med utsläppshandel vill man bygga ut och skärpa ytterligare.

Hans Dahlgren påpekade att regeringen är kritisk till EU-förslag som rör skog och att inrätta en klimatfond med stöd till de medlemsländer och invånare som tar den största ekonomiska kostnaden för omställningen.

Under den tredje prioriterade frågan – att stärka välfärden – samlar regeringen ett antal olika frågor. Man vill bland annat stärka EU:s krishanteringsförmåga inom civilskyddsområdet, stärka arbetstagares ställning, skärpa reglerna för farliga ämnen och värna den fria rörligheten och öppenheten i EU:s ekonomi.

Det är regeringen som företräder Sverige i EU-sammanhang men gör det på mandat från riksdagens EU-nämnd. I september är det riksdagsval vilket även innebär att Sveriges företrädare i EU:s ministerråd väljs.

Kritik för bristande ambition

I den efterföljande debatten i riksdagen kritiserade flera ledamöter från oppositionen den socialdemokratiska regeringen för att inte vara tillräckligt ambitiösa.

Moderaternas Jessika Roswall anklagade regeringen för att missköta EU-politiken. 

– Sverige behöver bli mycket bättre på att bygga allianser med likasinnade medlemsländer. När väl S-ledda regeringar väl visat engagemang har det varit i fel frågor. Sverige behöver en regering med högre ambition för EU-arbetet och genomtänka prioriteringar, sade Roswall.

Moderaterna prioriterar enligt henne fem områden på EU-nivå, många överlappande med regeringens prioriteringar: ökad tillväxt och med frihandel, stärka brottsbekämpningen, klimat- och energipolitiken, stärka EU:s utrikes- och säkerhetspolitik och nå en överenskommelse om migrationspolitiken.

Att regeringen måste vara mer ambitiös ansåg även Centerpartiets Magnus Ek, inte minst inom utrikes- och försvarssamarbetet.

– Sverige måste börja ta en mer aktiv roll i att utforma EU:s politik, sade Ek.

Sverigedemokraternas Martin Kinnunen lyfte, som en rad andra ledamöter, fram att EU nu måste göra sig oberoende av rysk gas. Detta bland annat genom satsningar på kärnkraft. Han krävde även att regeringen måste göra större motstånd mot EU-förslag om skogsbruk, en social klimatfond och i arbetet att ta fram nya inkomstkällor till EU-budgeten.

– För svensk del innebär det här ökade kostnader, sade Martin Kinnunen som menade att Sverige och andra likasinnade länder måste göra motstånd mot vad han kallar ”allt mer makt till Bryssel”.

Även Kristdemokraterna anser att regeringen är för passiv.

– Regeringen har dessvärre haft passivitet som sitt signum. Vi har ministrar som uteblivit från möten avgörande för svenskt skogsbruk. En regering som helt enkelt är sena på bollen och alltför ofta agerar röstboskap istället för spjutspets, sade Kristdemokraternas Sofia Damm.

Vänsterpartiets Ilona Szatmari Waldau efterfrågade en mer ”mänsklig migrationspolitik” i EU och att EU säger upp sitt migrationsavtal med Turkiet. Hon ville även se mer investeringar i klimatomställningen och att patenten på coronavaccin släpps fria för resten av världen.

Maria Nilsson, Liberalerna, efterlyste nya steg mot att Sverige går med i eurosamarbetet och bankunionen, att man i annat fall riskerar att hamna utanför EU:s kärna.

– Vill vi verkligen vara i sällskap med Ungern och Polen. Det är ju direkt EU-fientliga styrande i dessa länder, sade Maria Nilsson.

Miljöpartiets Maria Ferm krävde mer ambitiösa klimat- och miljömål i EU. Hon ville även se en mer solidarisk flyktingmottagning.