Polfjärd: Bötfäll EU-länder som inte når utsläppsmål

Förra året lade EU-kommissionen fram en rad skarpa lagförslag om hur unionens mål om att minska klimatutsläppen till 2030 med minst 55 procents. Moderaten Jessica Polfjärd har fått i uppdrag att samla en majoritet i EU-parlamentet bakom ett av dessa förslag – det som handlar om hur mycket varje enskilt medlemsland måste minska sina klimatutsläpp. Det rör bland annat utsläpp från jordbruk, vägtransporter, byggnader, avfall och småskalig industri. Totalt måste utsläppen inom dessa sektorer minskas med 40 procent jämfört med nivåerna 2005.

I veckan lade Jessica Polfjärd fram sitt utkast till förslag som hon vill att EU-parlamentet ska enas omkring.

– Jag vill se mer ambitiösa mål […] där det är tydligt att alla länder måste bidra istället för att åka snålskjuts på mer ambitiösa länder som till exempel Sverige, sade Polfjärd under en pressträff på fredagen.

De nationella målen för utsläppsminskning sätts efter hur rikt medlemslandet är mätt i BNP. Fem rika länder som Sverige och Luxemburg får de högsta målen medan fattigare länder som Bulgarien och Rumänien får lägre, se listan nedan. 

Om ett land inte når sina mål föreslår hon vidare att man inför en straffavgift som står i proportion till hur långt ifrån målet landet är. 

– De länder som inte lever upp till sina mål behöver betala en avgift för att kompensera för uteblivna satsningar på klimatet, sade Polfjärd.

Hennes uttryckliga mål är att ingen ska behöva betala några böter med att det ska fungera som blåslampa för att få länderna att satsa mer på att minska sina klimatutsläpp. 

Bötessumman kalkyleras enligt en formel som tar priset på EU:s utsläppsrätter i beaktande. Polfjärd kunde inte ge någon närmare bild av hur stora summor det skulle kunna röra sig om men att ”kommer kosta”. Eventuella bötesbelopp föreslås öronmärkas till klimatåtgärder.

Fem övergripande förslag

Att alla EU-länder ska bidra mer till utsläppsminskningen och att kunna utdöma en straffavgift är två av de fem ändringar som Jessica Polfjärd lyfter fram i sitt utkast, se faktaruta. Bland dem finns även förslag på att ”täppa till potentiella kryphål” i lagstiftningen.

– Jag begränsar till exempel möjligheten för länder att låna utsläpp av sig själva i framtiden vilket innebär att vi måste minska utsläppen här och nu. Den som inte gör läxan i början av perioden kommer att får det väldigt svårt i slutet, sade Polfjärd.

Hon poängterade vikten av att det blir upp till de enskilda medlemsländerna att själva avgör hur de vill minska sina klimatutsläpp i de områden som berörs av lagstiftningen. 

Samtidigt vill Jessica Polfjärd uppmuntra ny teknik och vill göra det möjligt att räkna in satsningar på att binda upp koldioxid i ländernas mot ländernas utsläppsmål.

"Ganska stor acceptans"

Veckans presentation öppnar möjligheten för övriga EU-parlamentariker och politiska grupper att komma med ändringsförslag till Polfjärds utkast. Enligt henne finns ”en ganska stor acceptans” i EU-parlamentet för hennes förslag att alla medlemsländer måste minska sina utsläpp. Hon väntar sig dock diskussioner om hur stora dessa mål bör vara där vissa partigrupper vill gå längre och vissa skruva ned kraven. Även förslaget om att bötfälla länder som inte klarar sina mål tror hon kan bli föremål för debatt.

EU-KOMMISSIONENS FÖRSLAG PÅ NYA MÅL TILL 2030 FÖR MINSKADE UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER JÄMFÖRT MED ÅR 2005

Källa: EU-kommissionens ursprungsförslag 2021 ( som under 2022 ska behandlas av Europaparlamentet och ministerrådet). Det nya förslaget kommer att ersätta de nuvarande målen som var anpassade till en EU-minskning på 40 procent.