Index: Fall för demokratin i Europa

Den brittiska tidningen The Economists forskningsenhet poängsätter sedan 2006 världens länder efter hur demokratiska de är. Den senaste sammanställningen stärker trenden där många länder blir allt mer odemokratiska.

För de 44 europeiska länderna i sammanställningen var snittet för fjolåret 7,05 på den tiogradiga skalan – den hittills lägsta nivån. Rapporten menar att pandemin och de restriktioner som införts är en bidragande orsak till fallet under både 2020 och 2021.

”I stället för att skapa en större känsla av enighet har pandemin förvärrat en tendens till politisk splittring”, heter det i rapporten. (Artikeln fortsätter efter grafiken.)

Jämfört med 2020 har det skett en försämring i 20 av de 44 europeiska länderna – den enskilt största i Storbritannien, ingen förändring i 9, däribland Sverige, och en förbättring i övriga 15. (Artikeln fortsätter efter grafiken.)

Indexet delar in poängen i fyra kategorier (se faktarutan). Fyra europeiska länder har under 2021 bytt sådan kategori. Spanien har fallit ned från toppklassen ”fullvärdig demokrati” till ”demokrati med anmärkning”. Orsaker till detta är enligt rapporten bland annat sämre betyg för domstolsväsendets oberoende i landet. Samtidigt har tre östeuropeiska länder – Montenegro, Nordmakedonien och Moldavien – åkt upp ett steg från "hybridregim" till "demokrati med anmärkning.

Sverige låg alltjämt på en tredje plats i Europa under 2021.

Europas mest demokratiska land är ohotat Norge och det minst demokratisk Belarus.

Förändring över tid

Sedan 2006, som var det första året som undersökningen gjordes, har graden av demokrati enligt The Economist minskat i de allra flesta europeiska länder. I bara 7 av de 44 har det skett en förbättring. De största tappen har skett i Ryssland, Ukraina, Turkiet och Ungern.