Andersson vill se ytterligare militärt stöd till Ukraina

Magdalena Andersson (S) återrapporterade på onsdagen om förra veckans informella EU-toppmöte i franska Versailles i riksdagen. Medlemsländernas stats- och regeringschefer diskuterade då situationen i Ukraina och EU:s svar. Den enades bland annat om ett fjärde sanktionspaket mot Ryssland, större försvarssatsningar och att göra sig mindre beroende av rysk energi.

Andersson räknar med att både Sverige och EU kommer ge ytterligare stöd till Ukraina.

–Min bedömning är […] att det kommer att komma fler paket med militärt stöd till Ukraina, om det inte är så att president Putin äntligen tar sitt förnuft till fånga och upphör med den folkrättsvidriga invasionen, sade Magdalena Andersson.

– Vi är öppna för ytterligare stöd till Ukraina, både humanitärt, finansiellt men också militärt inklusive med ytterligare vapen, sade hon.

Sverige är enligt Andersson ett av de EU-länder som driver på hårdast för att använda den europeiska fredsfaciliteten för att stötta Ukraina militärt.

– Från svensk sida driver vi inte bara på för att det ska vara omfattande stöd från den europeiska fredsfaciliteten [utan även] för att det ska gå fort att göra verklighet av de här stöden.

Statsministern räknade även med ytterligare EU-sanktioner mot Ryssland.

– Det råder i EU-kretsen en stor och stark enighet om att fortsätta isolera Ryssland med sanktioner, med listningar men också på andra sätt, till exempel internationella organisationer, sade Andersson.

Vill inte driva energioberoende – kan slå bakut

Under debatten uppmanade Vänsterpartiets riksdagsledamot Ilona Szatmari Waldau och Miljöpartiets Maria Ferm regeringen att i EU driva på för att unionen ska införa ett importstopp på rysk energi. Magdalena Andersson underströk att Sverige, som har ett begränsat beroende av rysk energi, är redo för en sådan åtgärd men att det skulle kunna ge motsatt effekt om Sverige drev frågan.

– Ska det tas initiativ för att ytterligare skärpa sanktionerna kring till exempel den ryska gasen tror jag att det är politiskt mer gångbart att något av de länder som är mest beroende gör det. Jag är rädd att det [annars] skulle få motsatt effekt – nämligen att länder slår bakut, sade Andersson.