Krav på bättre cyberskydd i EU

Antalet betydande cybersäkerhetsincidenter vid EU:s organ mer än tiodubblades under perioden 2018–2021, och till följd av distansarbete har antalet potentiella åtkomstpunkter för angripare ökat rejält. Det framgår i en ny rapport från Europeiska revisionsrätten där man har undersökt hur väl förberedda EU:s styrande organ är på cyberhot. 

Betydande incidenter orsakas vanligtvis av komplicerade cyberattacker där nya metoder och tekniker används, och de kan ta veckor eller till och med månader att utreda och återställa. 

Ett exempel är cyberattacken mot Europeiska läkemedelsmyndigheten där känsliga uppgifter läcktes och manipulerades i syfte att undergräva förtroendet för vacciner.

– EU:s institutioner, organ och byråer är attraktiva mål för potentiella angripare och framför allt för grupper som är kapabla att utföra mycket sofistikerade smygattacker som syftar till cyberspionage och andra skadliga hot, säger Bettina Jakobsen, granskade revisor, i ett uttalande. 

– Sådana attacker kan få betydande politiska konsekvenser, skada EU:s allmänna rykte och undergräva förtroendet för EU:s institutioner. EU måste öka insatserna för att skydda sina egna institutioner, säger hon.