Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till fördjupning
Amanda Paul är senior policyrådgivare på den Brysselbaserade tankesmedjan European Policy Centre och expert på Ukraina och Rysslands utrikespolitik.

Amanda Paul: Så har Rysslands krig förändrat EU

BRYSSEL 23 augusti 2022

Kriget i Ukraina är den största geopolitiska utmaning som EU någonsin har stått inför, enligt Amanda Paul vid tankesmedjan European Policy Centre. 

 – Efter år av splittring om hur man ska hantera Ryssland har EU nu en mer enad strategi, säger hon.

Amanda Paul pekar ut fem aspekter på hur kriget har påverkat EU.

Den här veckan har Rysslands krig mot Ukraina har pågått i sex månader. Med anledning av det har Europaportalen bett flera experter att analysera på vilket sätt EU och medlemsländerna har påverkats av kriget.

Först ut är Amanda Paul, senior policyrådgivare på den Brysselbaserade tankesmedjan European Policy Centre. 

Ett nytt säkerhetspolitiskt landskap

Fram tills Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 levde många i EU i tron om att Europa aldrig skulle drabbas av krig igen och att EU-medborgare alltid skulle leva i ett fritt och sammanhållet Europa, konstaterar Amanda Paul. 

– Rysslands krig mot Ukraina kastade omkull den tron. Rädsla för att kriget i Ukraina skulle kunna spilla över till ett storkrig i Europa, och möjligen till och med till en kärnvapankatastrof, blev en väckarklocka för EU:s ledare, säger hon till Europaportalen. 

– EU:s ledare insåg att endast genom att besegra Ryssland kan europeisk säkerhet säkras, fortsätter hon. 

Enligt Amanda Paul har den nya situationen lett till flera banbrytande beslut inom EU som förändrat det säkerhetspolitiska landskapet i Europa. 

Det gäller dels det historiska beslutet att finansiera vapenförsäljning till Ukraina genom den så kallade europeiska fredsfaciliteten men även flera andra beslut som syftar till att stärka EU:s egen säkerhet och försvar (se faktaruta). 

Amanda Paul lyfter också fram Finlands och Sveriges beslut att överge sin djupt förankrade neutralitetspolitik och ansöka om Natomedlemskap. 

– Att Danmark röstade för att gå med i EU:s gemensamma försvarspolitik var också en viktig förändring, säger hon. 

Den transatlantiska alliansen har fått nytt liv

Kriget har enligt Amanda Paul också givit nytt liv åt den transatlantiska alliansen, inte minst genom att europeiska Natomedlemmar lovat att öka försvarsutgifterna upp till Natos mål på två procent av bruttonationalprodukten – något som även Sverige har som mål. 

– EU och USA har arbetat hand i hand – tillsammans med andra viktiga internationella partner –  för att tillhandahålla det nödvändiga ekonomiska, humanitära och militära biståndet till Ukraina, säger hon. 

Enighet om Ryssland

Historiskt sett har relationerna med Ryssland varit en fråga som splittrat medlemsländerna inom EU:s utrikespolitik. 

– EU har konsekvent misslyckats med att anta en verklig eller effektiv Rysslandsstrategi eftersom enskilda medlemsländer såg på sina relationer med Ryssland på olika sätt eller något naivt trodde att Ukrainas problem med Ryssland skulle stanna i Ukraina och inte hota EU, säger Amanda Paul. 

Rysslands invasion av Ukraina förändrade detta. 

– Det skapade enighet och sammanhållning. Efter år av splittring om hur man ska hantera Ryssland har EU nu en mer enad strategi. Kremls förmåga att skapa splittring mellan medlemsländerna, som det har gjort i decennier, har minskat rejält.

Den här enigheten har varit tydlig inte minst i EU:s sanktioner mot Ryssland, anser Amanda Paul, där medlemsländerna inom en mycket kort period enades om flera olika sanktionspaket.

Fullt fokus på energisäkerhet 

En annan viktig konsekvens av kriget som Amanda Paul lyfter fram är att det har blottlagt EU:s kortsiktiga inställning till sin egen energitrygghet. Trots att Ryssland använt energi som vapen vid flera olika tillfällen tidigare har inte tillräckligt gjorts för att minska beroendet av Ryssland – i vissa EU-länder som Tyskland och Bulgarien har man istället ökat beroendet. 

– Kriget har på flera sätt visat på hur brådskande energiomställningen är och på behovet av att minska beroendet av fossila bränslen. Åtgärder som borde ha vidtagits för flera år sedan sker nu, säger Amanda Paul. 

Exempelvis har Nord Stream II ställts in och Bulgarien har dragit sig ur TurkStream som med ledning under Svarta Havet via Turkiet har försett landet med rysk gas.  

– Med Ryssland som minskar gasflödet genom Nord Stream I, letar EU aktivt efter nya energikällor och rutter samt påskyndar den gröna omställningen.

Ett mer geopolitiskt EU

Slutligen pekar Amanda Paul på att kriget har har drivit EU till att bli en mer geopolitisk aktör. 

– Kriget har tvingat EU att gå samman och mobilisera alla verktyg som står till dess förfogande, inklusive diplomati, humanitärt stöd, sanktioner och militärt bistånd, säger Amanda Paul och kallar Tysklands förändring gentemot Ryssland i sin säkerhets- och utrikespolitik för “en enorm förändring”.  

– Att Ukraina och Moldavien beviljades status som EU-kandidatland, och på sikt kanske även Georgien, var ett stort geopolitiskt steg – något som förmodligen inte skulle ha hänt utan kriget. 

Återupplivandet av EU:s utvidgningspolitik på västra Balkan, som har avstannat under de senaste åren, är enligt Amanda Paul ytterligare ett exempel på att EU vidtar åtgärder för att öka sitt geopolitiska fotavtryck.

Osäkra effekter på lång sikt 

Enligt Amanda Paul återstår det dock att se om alla dessa förändringar kommer att bestå på längre sikt, eller om enigheten och beslutsamheten kommer att mattas av. 

– Andra faktorer som inrikespolitik i medlemsländerna, USA:s mellanårsval, republikanernas eventuella återkomst till Vita huset kommer också att spela en roll, säger hon.

Mer fakta

Charlotta Asplund Catot
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons
TCO
annons LO
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons
TCO
annons LO
annons
Fackliga Brysselkontoret