Matilda Ernkrans: Sverige riskerar bli en svagare röst i EU

Europaportalen träffar socialdemokraternas talesperson i riksdagens EU-nämnd Matilda Ernkrans för att ta tempen på den nya oppositionens EU-politik.

Vilka är de viktigaste EU-frågorna just nu?

– Just nu handlar det om att hålla ihop enighet i EU och stötta Ukraina. Vi har ju krig på vår kontinent och det bör vi hantera. Det är också viktigt här och nu att EU kan hantera våra [allt för höga] elpriser. Ska EU klara av att vara ett samarbete som faktiskt löser problem måste vi också ha fullt fokus på rättsstatens principer, säger Matilda Ernkrans.

Hur viktigt är det med rättsstatens principer?

– Oerhört viktigt. För att det är grundläggande för samarbetet.

EU-kommissionens ordförande har nyligen föreslagit att EU ska låna upp 18 miljarder euro för att i sin tur låna ut 1,5 miljard euro i månaden till Ukraina nästa år. Hur förhåller Socialdemokraterna sig till det?

– Vi socialdemokrater tycker i grunden inte att vi ska använda gemensam upplåning. Men i det här fallet, eftersom det går till Ukraina och att de utkämpar ett krig för sin frihet, men också för Europas frihet, är vi beredda att stödja ett sådant förslag.

På vilket sätt kommer det att märkas att Sverige har fått en socialdemokratisk oppositionsledare i EU-nämnden?

– Vi kommer fortsätta att driva socialdemokratisk politik utifrån våra prioriteringar. Vår dörr står öppen om det är så att regeringen vill samarbeta. Men vi är oroliga över att regeringen valt att bygga sitt regeringsinnehav på Sverigedemokraterna. De är Sveriges mest EU-kritiska parti och i EU-sammanhang har de gjort sig kända för att inte stå upp för klimatfrågan, jämställdhetsfrågan och inte stå upp för de demokratiska principer. De har aktivt röstat emot budgetkonditionaliteten gentemot Ungern.

Vilken blir din viktigaste roll i EU-nämnden?

– Vi kommer att driva en konstruktiv och aktiv opposition. Många av de frågor man vill lösa på EU-nivå förtjänar att man har ett brett stöd i Sveriges riksdag. Men ansvaret för att se till att det kommer till stånd ligger på regeringen.

Vad betyder Tidöavtalet för svensk EU-politik?

– Det står väldigt tydligt i Tidöavtalet att regeringen ska skicka ett PM med information till Sverigedemokraterna innan statsråden kommer till EU-nämnden. Det betyder att Sverigedemokraterna kommer att vara djupt in i EU-frågorna.          

På vilket sätt kan den nya regeringen och SD förändra svensk EU-politik, tror du?

– Det har bara gått några veckor så vi får väl se. Jag hoppas att EU-ministern på allvar tänker sig att att hon ska försöka hitta ett bredare samarbete och inte låta sig styras av EU-kritiska Sverigedemokraterna. Det är väl alldeles uppenbart att vi riskerar att tappa i trovärdighet och bli en svagare röst i EU-samarbetet. Det har funnits en förhoppning att Sverige ska landa klimat- och migrationsfrågan under sitt EU-ordförandeskap i vår men det är frågan hur det kommer att gå. Hur ska regeringen tas sig an detta när man satt sig i knät på Sveriges mest EU-kritiska parti? Det kommer att noteras på EU-nivå om vi har en statsminister och EU-minister som slutar prata om rättsstatens principer. 

EU-minister Jessika Roswall sade till Europaportalen att hon skulle fortsätta sin företrädare Hans Dahlgrens arbete och inte hade någon annan åsikt än han när det gäller rättsstaten och behandlingen av Polen och Ungern.

– Då är det upp till bevis för dem att visa det under EU-samarbetet.

Är du rädd att SD får så stort inflytande på svensk EU-politik att de kanske vrider den bort från det som regeringspartierna tidigare stått för?

– Jag tycker att man kan se det när det gäller klimatfrågan. Jag tycker vi kan se oroande tendenser när det gäller de demokratiska principerna. Sverige kommer att få jobba med sin trovärdighet i EU-frågorna när vi har en högerregering som så uppenbart bygger sitt regeringsinnehav på Sverigedemokraterna. Jag är orolig. Migrationsfrågan är extremt komplicerad och kräver ett enormt arbete för att landa detta på EU-nivå. Där har regeringen en hög svansföring så vi får se hur man lyckas med det.

De senaste 12 åren av svensk EU-politik har präglats av en mycket stor enighet mellan MP, S, C, L, KD och M. Tror du att den enigheten kommer att fortsätta?

– I grunden tycker jag att Sverige röst i EU blir starkare och mer trovärdig om man kan hitta breda samarbeten i riksdagen. Men det är regeringen som måste bestämma sig för hur man vill ta sig ann EU-frågorna. Vi socialdemokrater finns här och är tydliga med våra prioriteringar och bidrar gärna till en klok och balanserad svensk röst i EU.

Demokrati och frihet är, enligt olika index, på nedgång i Europa och graden av rättsstatlighet varierar stort inom EU. Vilka är de enskilt viktigaste åtgärderna som ministerrådet bör genomföra för att stärka demokrati, frihet och rättsstatlighet i EU?

 – Man får absolut inte svaja på EU:s grundläggande värderingar. Vi har fått på plats den budgetkonditionalitet som nu används mot Ungern. Vi måste se till att de faktiskt levererar och visar i praktiken att de lever upp till rättsstatens principer. Men vi har ju andra länder vi behöver hantera, till exempel Polen. 

Hur tror du svensk klimatpolitik i EU kommer att utvecklas under den nya regeringen?

– Det har ju regeringen själva redan svarat på där man ökar de svenska utsläppen och i budgetpropositionen konstaterar att Sverige inte kommer nå EU:s klimatmål. Vår röst kommer att försvagas i klimatfrågan.

Har du problem med det?

– Ja det har jag. Vi socialdemokrater tycker att Sverige ska ta initiativ för att leda klimatomställningen.

Varför det? 

– För att det skapar jobb, välfärd och för att det är bra för vårt klimat och vår planet.

EU:s reglering av minimilöner, som en del av social pelaren, har orsakat stora politiska problem för svenska intressen; bland annat sågs sig LO tvungen att frysa sitt medlemskap i Europafacket och Sverige röstade i slutändan nej till förslaget. Så här i efterhand finns det något som Socialdemokraterna borde gjort annorlunda när det gäller den sociala pelaren? 

– Nej, men vi socialdemokrater tycker att ska vi vara med i ett EU-samarbete så måste det vara ett samarbete som också tar ansvar för hur arbetsplatser ser ut och att man har en bra arbetsmiljö. Men vi vill inte ha några minimilöner, det har aldrig varit socialdemokratisk politik och kommer aldrig att bli, vi står upp för vår kollektivavtalsmodell. Vi behöver ha ett EU-samarbete som bygger människor starkare och det gör man genom att också ha sociala rättigheter inom EU-samarbetet, men på ett klokt sätt med respekt för att detta i grunden är ett mellanstatligt samarbete.

 – Att EU behöver en social pelare tycker vi är självklart.

Varför det?

– För att vi behöver vara en union som faktiskt också tar ansvar för att människor får det bättre. Men med respekt för att det här är ett mellanstatligt samarbete. 

Arbetsmarknadens parter uppmanade inför riksdagsvalet regering och riksdag att proaktivt verka för att EU utvecklas så att den svenska arbetsmarknadsmodellen kan fortsätta att fungera. Vad är ditt budskap till dem?  

– Beslutet om hur man hanterar minimilöner är nu taget på EU-nivå och där är ju den svenska modellen med kollektivavtal intakt. Jag kommer naturligtvis ha ett nära samarbete inte minst med LO och lyssna in vad andra parter på arbetsmarknaden tycker och tänker.

Bör Sverige ges formella undantag i framtida EU-direktiv mot att införa EU-regler som kan lägga hinder i vägen för den svenska arbetsmarknadsmodellen?

– Det är sådant vi får återkomma till för det är inte uppe på bordet just nu. Jag kommer naturligtvis lyssna in arbetsmarknadens parter i detta, säger Matilda Ernkrans.