Coronafondsmiljarder kan få stor betydelse för EU-länder

Under slutet av coronaåret 2020 enades EU-länderna om att för första gången i stor skala gemensamt låna upp pengar till medlemsländerna. Syftet var att snabba på den ekonomiska återhämtningen efter krisen och bistå de mest drabbade länderna.

­­­­­­– Krispaketet var viktigt för att förhindra en ännu värre ekonomisk kris under pandemin. Det har fortfarande en roll att spela och pengarna bör användas till att göra nödvändiga investeringar i energiproduktion och energieffektivisering för att hantera de höga elpriserna, säger EU-parlamentariker Ilan De Basso (S) till Europaportalen.

Totalt kan upp till 800 miljarder euro – över sex svenska statsbudgetar – lånas upp och antingen delas ut som bidrag eller som lån till medlemsländerna. För att få pengar måste länderna lämna in planer på hur de tänker använda dem. Planerna måste leva upp till en rad krav för att godkännas och pengarna måste satsas på ett av sex områden (se faktaruta). Pengar kan betalas ut till slutet av 2026.

Till dags dato har drygt 91 miljarder euro i bidrag och 45 miljarder i lån betalats ut. Klart mest har hittills gått till Italien. 

Mest till Spanien och Italien

Bidragen fördelas enligt en beräkningsmodell efter hur många invånare länderna har, hur rika eller fattiga de är och nivån på arbetslösheten. Mest pengar är öronmärkta till Spanien och Italien, två länder som drabbades extra under coronakrisen, som får närmare 70 miljarder euro vardera. Sveriges del är runt 3,3 miljarder euro motsvarande 35 miljarder kronor.

Beräknad vinst: 1,5 procent av BNP

Enligt kommissionens beräkningar kommer EU:s ekonomi som helhet under 2024 – det år då störst effekter av fondens investeringar väntas – bidra med 1,5 procent av den totala bruttonationalprodukten. Skillnaden av den beräknade ekonomiska effekten skiljer sig dock mellan enskilda medlemsländer. Den största positiva effekten vänts i det relativt fattiga Grekland på över 4 procent av BNP och minst i det relativt rika Sverige på 0,4 procent.

Kommissionen räknar med att investeringar från den gemensamma upplåningen kommer ha positiva ekonomiska effekter även innan 2024 och ända fram till 2040.

Svensk ansökan dröjde

Sverige hör till de länder som sist lämnade in sin plan för hur pengarna ska användas. Planen fick dessutom uppdateras ett antal gånger i samband med olika regeringskriser.