Klimat- och migrationspolitik väntas dominera Strasbourgmöte  

Klimat och migration är två av de tyngsta frågorna för EU att hantera, och vid EU-parlamentets nästa sammanträde i Strasbourg ligger de båda på bordet. 

På måndag väntas parlamentet godkänna de förslag till EU:s asyl- och migrationspakt som det ansvariga utskottet lagt fram. Förslaget blir parlamentets ståndpunkt i kommande förhandlingar med EU-kommissionen och medlemsländerna. 

När det gäller klimatet handlar det om klimatpaketet Fit for 55, vars huvudsakliga mål är att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent jämfört med 1990-års nivåer. Vid det förra sammanträdet i Strasbourg tog EU-parlamentet beslut i flera delar av paketet, och på tisdag väntas man bland annat ge sitt slutgiltiga godkännande till delar som rör reformen av EU:s handel med utsläppsrätter och EU:s sociala klimatfond. 

På fredagen mötte EU-parlamentarikerna Malin Björk (V) och Tomas Tobé (M) svenska journalister för att ge sin syn på det kommande mötet. Båda kommer att rösta för de delar av Fit for 55 som nu ligger på bordet. 

– Det är jätteviktigt att vi nu äntligen går i mål med Fit for 55, sade Malin Björk. 

Tomas Tobé instämmer: 

– Jag tycker att vi hittat en bra kombination som både gör att vi går fram med en ambitiös klimatpolitik, men också att vi fasar in den på ett sätt som gör att vi ger möjlighet för industrin att ställa om, sade han. 

När det gäller asyl- och migrationspakten går Björk och Tobés åsikter betydligt mer isär. Tobé, som varit huvudförhandlare för den del av pakten som handlar om ansvarsfördelning av flyktingar och migranter mellan medlemsländerna, är mycket positiv till utskottets överenskommelse. Han menar att EU nu kommer kunna lämna det tidigare dödläget i migrationsfrågan bakom sig och att även EU:s medlemsländer kommer kunna gå med på den nya linjen.

– Jag tycker det här beslutet som vi tog i utskottet var historiskt, för jag tror att vi har hittat en politisk linje som faktiskt kan bli verklighet. 

Den nya linje som utskottet lagt fram innebär att det inte kommer ske en obligatorisk omfördelning av migranter, vilket var EU-parlamentets tidigare ståndpunkt. I stället kommer EU:s medlemsländer själva kunna välja hur de vill bidra. Regeln om att migranter måste söka asyl i det första EU-land de kommer till blir kvar. 

Enligt Tomas Tobé innehåller de nya förslagen flera delar som ska minska antalet migranter som kommer till Europa, bland annat ökade gränskontroller och mer samarbete med länder utanför Europa. Man kommer även göra större skillnad mellan personer som har asylskäl och ekonomiska migranter. 

Tobé tror att ett minskat antal migranter kommer göra det lättare för EU:s medlemsländer att samarbeta.  

– Lyckas vi komma till en situation där vi lyckas minska den ekonomiska migrationen till Europa, då kommer vi också att kunna lösa väldigt mycket av solidariteten, sade han. 

Malin Björk är å sin sida mycket kritisk till den modell för flyktingmottagande som utskottet godkänt. 

– Väljer man den här modellen så har man valt fel väg för EU:s flyktingmottagande. Det är en modell med fängelser och läger, sade hon. 

Björk riktar bland annat kritik mot att första lands-principen blir kvar, samt mot att EU kommer kunna fängsla människor på ett annat sätt än man kan idag, vilket hon menar kommer leda till större problem med flyktingläger. 

– Jag undrar hur många det är av de som trycker på knapparna som har satt sin fot [i flyktinglägren] och sett hur det fungerar. För det fungerar inte, sade hon. 

Björk sade även att de nya förslagen inte kommer hjälpa till att stoppa döden på Medelhavet. Tobé håller inte med om det. 

– Det kommer att bli bättre än det är idag. Vi kommer kunna minska människosmugglarnas makt genom att vi får ett ökat samarbete med länder utanför Europa och vi kommer kunna säkerställa att vi får mer ordning och reda, sade Tobé.