Krav på mer EU-åtgärder för klimatet – nytt klimatmål utlovas

I EU-parlamentet i Strasbourg debatterade på torsdagen ledamöterna den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC.

– Läget är värre än i rapporten innan. Det är egentligen det som stått i varje rapport från FN:s klimatpanel. Jag har följ de alla i över 30 år, sade Miljöpartiets Pär Holmberg.

Enligt honom beror den stadiga försämringen av läget för klimatet att forskningen blir bättre och upptäcker fler bevis för förändringarna, men framför allt på att alltför lite görs för att minska utsläppen.

Han kritiserade de stora mittengrupperna högergruppen EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE för att inte varit tillräckligt ambitiösa när EU nu spikat sina klimatmål för 2030.

Moderaternas Jessica Polfjärd höll med om att mer behöver göras för klimaten och kritiserade kollegor i EU-parlamentet som motsätter sig biomassa och kärnkraft som lösningar.

– Alla energislag behövs. Att i det här läget vi befinner oss nu vilja stänga dörren för använda alla resurser och tekniker som finns tillgängliga är inget annat än oansvarigt, sade Polfjärd.

EU-parlamentet röstade i veckan för att slutligen godkänna ett antal viktiga delar i det paket som ska minska medlemsländernas utsläppt ill 2030 med minst 55 procent. Alla svenska partier utom SD stödde godkände det nya klimatpaketet. Socialdemokraten Heléne Fritzon ansåg att det nu är dags att ta nästa steg mot att göra EU klimatneutralt till 2050 vilket är ett lagstadgat mål.

– Vi vet att [2030-målen] bara är början. Vi måste redan nu blicka framåt mot EU:s klimatmål 2040. Det finns ingen tid att vänta, sade Fritzon.

Många ledamöter instämde att EU måste göra mera för klimatet. 

– Budskapet är glasklart. Vi måste öka takten på utsläppsminskningen, sade Vänsterpartiets Malin Björk som passade på att ge den svenska regeringen en känga för att den ”struntar i IPCC och vetenskapen”.

EU-kommissionär Nicolas Schmidt sade kommissionen till nästa vår ska lägga fram en konsekvensanalys med förslag till delmål för 2040.

– 2040-målet kommer bli en viktig milstolpe för att stärka klimatåtgärderna och uppnå klimatneutralitet, sade Schmidt.

I debatten deltog även ett antal klimatförnekare, de flesta från antingen nationalkonservativa ECR-gruppen där Sverigedemokraterna ingår eller nationalistiska ID. Klimatpanelen och dess forskare kallades bland annat för en kult, ett socialistiskt projekt och en grön religion.

Andra kritiker menade att EU riskerar sin konkurrenskraft och fattigdom om man går snabbare fram än resten av världen med att minska utsläppen. Tvärtom, ansåg EU-kommissionär Schmidt. 

– Den verkliga risken inte att vi förlorar i konkurrensen för att vi investerar i klimatet, utan att vi förlorar för att vi inte investerar tillräckligt i klimatteknologi, sade Nicolas Schmidt.

Vissa ansåg att utsläppen från EU är betydligt mindre än från andra delar av världen och att det snarare är andra länders ansvar att minska sina utsläpp. Det höll Liberalernas Karin Karlsbro inte med om.

– Det är vi i den rika västvärlden som bär det största historiska ansvaret och det förpliktar oss. Vi måste gå före, visa ledarskap och stödja dem som har tillväxtresan framför sig. Det kommer att kosta. Men priset att inte agera är oändligt mycket högre, sade Karin Karlsbro under torsdagens debatt i EU-parlamentet.