Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Från vänster; Henrik Landerholm, Sveriges nationella säkerhetsrådgivare, statsminister Ulf Kristersson (M), Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten och Magnus Hjort, generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar.

Kristersson: Inga kända hot om desinformation i svenska EU-valet

STOCKHOLM 24 april 2024

Riksdagspartiernas ledare diskuterade på onsdagen möjliga hot mot det svenska EU-valet i synnerhet desinformation. 

– Det finns inga omedelbara hot mot Sverige. Men detta kan snabbt förändras, sade statsminister Ulf Kristersson om risken att främmande makt eller andra skulle försöka påverka det kommande EU-valet. 

Inför det kommande EU-valet och risken för desinformation, främst från Ryssland, sammankallade regeringen på onsdagen riksdagens partiledare till nationella säkerhetsrådet för att informera och diskutera problemet.

– Det finns inga omedelbara kända hot mot just Sverige. Men detta kan snabbt förändras, sade statsminister Ulf Kristersson efter mötet. 

Kristersson manade alla partier i EU-valet till självdisciplin för att undvika att snabbt springa vidare på information som kan visa sig vara helt felaktig.

– Om saker händer, som verkar vara helt osannolika, så kan det bero på att de inte har hänt. Att det är osant, sade Kristersson.

Med på mötet med partiledarna var också Valmyndigheten, den nationella säkerhetsrådgivare, och Myndigheten för psykologiskt försvar. 

Valmyndigheten bedömde sig vara väl förberedda för att genomföra EU-valet.

– Vi känner oss väl förberedda. Trots det så vet ni att det inte går att skydda sig 100-procentigt mot en kraftfull it-attack, sade Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten och tillade att eftersom tidigare val blivit utsatta för cyberattacker så räknar myndigheten med det även denna gång. Att någon skulle kunna manipulera själva valresultatet bedömde hon dock “som svårt för att inte säga omöjligt” med hänvisning till att röstningssystemet var robust och decentraliserat.

Hack-and-leak operationer

En metod som kan vålla viss skada är  så kallad hack-and-leak operationer som utförs för att stjäla känsliga dokument eller för att plantera falska dokument. Uppgifter som sedan offentliggörs så sent inför valdagen som möjligt, för att skapa förvirring och minska möjligheten till en motbild.

– [Hack-and-leak operationer är det] enskilt största hotet, med störst potential att kunna påverka valresultatet, sade Henrik Landerholm, Sveriges nationella säkerhetsrådgivare. Han fick medhåll från Magnus Hjort, generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar.

– Jag kan bara instämma att det där är ett allvarligt problem, men oroliga är vi inte. Det här är vad vi jobbar med och har beredskap för, sade Magnus Hjort.

Förtidsröstningen i Sverige börjar 22 maj och valdagen är 9 juni 2024.

Anders Selnes
Chefredaktör
Skicka epost
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
Annons KOMM
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
Annons KOMM
Fackliga Brysselkontoret