Gästkrönika: Ta större plats, EU-politiker!

Valet till Europaparlamentet pågår. Det går snart att förtidsrösta och kampanjerna är i full gång.  

EU är viktigt för Sverige, merparten av nya regler härstammar från EU. Men inom EU skiljer sig de olika arbetsmarknadsmodellerna mycket åt. Framför allt handlar det om hur arbetsmarknadsfrågorna praktiskt hanteras – det varierar från medlemsland till medlemsland. De nationella särarterna måste respekteras framgent.

För att effektivt kunna representera och driva våra svenska intressen, är det nödvändigt att engagera sig tidigt i EU:s lagstiftningsprocess. Det är därför viktigt att svenska parlamentariker tar större plats i de sociala frågorna och framför allt i sysselsättningsutskottet för att kunna forma en näringslivsvänlig sysselsättningspolitik i Europa som respekterar vår kollektivavtalsmodell.

Vår kollektivavtalsmodell bygger bland annat på minimal statlig inblandning och att frågorna löses i avtal mellan parterna på arbetsmarknaden – det vill säga arbetsgivare och fack.

Tonvikten i sysselsättningsutskottet har legat på röster som är starka förespråkare för social lagstiftning där det har till stor del saknats kännedom om de arbetsmarknadsmodeller som är kollektivavtalsbaserade. Detta måste bli mer balanserat.

Gemensamt arbete

Det är inte hållbart att parterna på svensk arbetsmarknad och den svenska regeringen ska behöva kämpa in i kaklet vid varje enskild EU-förhandling för att säkerställa den svenska kollektiv­avtals­modellens överlevnad. I stället bör arbetet göras gemensamt och intressena bevakas från insidan.

Europaparlamentets förhandlingsmandat i trilogerna fattas generellt sett i direkt sysselsättningsutskottet och går inte till plenum, så har skett vid de senaste tillfällena bland annat plattformsdirektivet och direktivet om europeiska företagsråd.

Det EU som Sverige anslöt sig till för snart 30 år sedan hade inte samma sociala agenda och Sverige fick löfte om att den svenska arbetsmarknadsmodellen inte skulle påverkas. I dag ser situationen annorlunda ut.

Mer svensk samordning

När EU:s institutioner lagstiftar på arbets­marknads­området utgår de från att det är staten som ska se till att arbets­marknaden fungerar och garantera att regelverk följs. Detta medför stora problem och utmaningar för de arbetsmarknadsmodeller som baseras på kollektivavtal och det är en farhåga innan den svenska arbetsmarknadsmodellen kommer behöva ändras i grunden. På samma gång framhålls den svenska arbets­marknads­modellen som ett föredöme i EU. Det går inte ihop.

Vi efterlyser att svenska aktörer arbetar betydligt mer samordnat än hittills för att driva våra gemensamma svenska intressen och betydligt i större utsträckning bygger allianser med likasinnade för att påverka EU:s utveckling. EU blir vad vi gör det till.

Så ta plats!

Charlotta Steinwall
Gästkrönikör
Ansvarig internationella arbetsgivarfrågor Industriarbetsgivarna