Kommissionen: Viss ekonomisk ljusning i sikte
BRYSSEL 20 juni 2024EU-kommissionen skriver upp sin ekonomiska prognos för medlemsländerna. Sverige får fortsatt smäll på fingrarna för vad kommissionen anser vara övervärderade bostadspriser, försämrade skolresultat och att man inte väntas klara EU:s klimatmål för 2030.
I vintras räknade EU-kommissionen med att Sverige i år skulle få den lägsta tillväxten av alla medlemsländer. Men i sin senaste prognos på onsdagen ser två länder ut att gå sämre ekonomiskt än Sverige: Estland och Tyskland. Det beror dock inte på att Sverige ser ut att göra bättre ifrån sig ekonomiskt än tidigare beräknat utan att de två länderna ser ut att gå sämre.
Kommissionen ser för i år och nästa något ljusare på ekonomin i EU som helhet och justerar upp sin BNP-prognos jämfört med i vintras.
– Årets ekonomiska vårpaket kommer i en tid av gradvis ekonomisk återhämtning med avtagande inflation och en fortsatt mycket stark arbetsmarknad, sade EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni.
Sveriges BNP väntas i år växa med 0,2 procent och 2,1 procent under 2025, enligt kommissionens beräkningar.
Samtidigt beräknas inflationen i euroländerna under 2025 minskat till 2,1 procent och i Sverige till 1,8 procent.
Historiskt låg arbetslöshet – Sverige alltjämt tredje sist
Den genomsnittliga arbetslösheten i EU-länderna väntas ligga runt 6 procent både i år och näst vilket är låga nivåer jämfört med 2000–talet. I Sverige beräknas den under nästa år minska något till 8,2 procent men är ändå de tredje högst i EU. I tre länder vänts arbetslösheten ligga under 3 procent nästa år.
Rekommendationer till Sverige
I samband med veckans så kallade ekonomiska vårpaket från EU-kommissionen utfärdas samtidigt rekommendationer till varje enskilt medlemsland inom ekonomi, sysselsättning och andra områden för att de ska klara gemensamt överenskomna målsättningar.
För Sverige rekommenderar kommissionen, så som många gånger tidigare, att vidta åtgärder för att minska hushållens stora skulder och stabilisera den överhettade bostadsmarknaden genom att minska ränteavdragen för bolån och höja fastighetsskatten. Man vill se ytterligare satsningar på nybyggnation av bostäder och reformer av hyresrättsmarknaden.
Kommissionen pekar på tydliga brister i det svenska utbildningssystemet med försämrade resultat, inte minst bland elever med invandringsbakgrund och mindre gynnade grupper. Alltför många går ur grundskolan utan fullständiga betyg vilket gör det svår att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, slår kommissionen fast. Mer måste göras för att hjälpa unga genom att bland annat åtgärda bristen på utbildade lärare, anser man.
Vidare pekar kommissionen på att Sverige troligen inte kommer att klara sina klimatmål till 2030 med nuvarande åtgärder. I synnerhet anse man att Sverige måste minska utsläppen från vägtransporter och underlätta byggandet av anläggningar för förnybar energi såsom sol- och vindkraftverk.