Debatt: EU vid ett vägskäl: Så kan vi stärka demokratin

År 1995 gick Sverige med i Europeiska unionen. I år är det 30 årsjubileum, samtidigt är den europeiska gemenskapen på nytt under hård press. Extrema krafter, populistiska rörelser och auktoritära partier vinner mark i flera medlemsländer. 

I Tyskland oroar sig många för ökat stöd till AfD, i Frankrike får Marine Le Pen och andra populister vind i seglen, och i länder som Ungern och Polen ifrågasätts grundläggande fri- och rättigheter. 

Sveriges 30-årsjubileum i EU är därför mer än bara en historisk milstolpe. Det är en möjlighet att ta ställning för vilken riktning vi vill att Europa ska ta härnäst. Ska vi stå upp för öppenhet, frihet och demokrati eller låta fördomar, rädsla och intolerans ta över? Vår europeiska idé, byggd på fred och samarbete, riskerar att urholkas om vi inte tar hoten på allvar.

Från Bryssel till våra kvarter

Alltför länge har EU-debatten präglats av en bild av Bryssel som ett avlägset maktcentrum, fjärran från vår vardag. Denna avståndskänsla minskar tilliten till politiska institutioner och ger näring åt populism, där missnöje enkelt riktas mot en tänkt ”elit” eller mot invandrade personer. 

Samtidigt spelar EU en avgörande roll i flera av vår tids ödesfrågor: klimatkrisen, digitalisering, energiförsörjning, migration, talangattraktion, tillväxt, och säkerhet. Om inte människor upplever att dessa och andra EU-frågor går att påverka blir resultatet lättare misstro och apati.

I Sverige, där valdeltagandet i EU-valet är lägre än i riksdagsvalet, behöver vi stärka kopplingen mellan Bryssel och våra lokala sammanhang. Ska demokratin vara levande måste den kännas angelägen för fler än politiker, lobbyister och tjänstepersoner – den måste ”översättas” till konkreta frågor i vår vardag, oavsett om det handlar om nya jobb i omställningen eller kampen mot desinformation.

Två steg mot ett mer demokratiskt EU

1. Nationella medborgarpaneler om EU-frågor

Om vi ska bemöta framväxten av auktoritära krafter, både på nationell och europeisk nivå, behövs fler forum för verklig dialog och fysiska möten. För 30 årsjubileet är min uppmaning att EU och Sverige gemensamt skapar regelbundna medborgarpaneler i hela landet under året. Tänk er öppna mötesplatser på bibliotek, skolor eller i föreningslokaler, där politiker, tjänstepersoner och lokala eldsjälar träffas för att diskutera frågor som EU:s roll i klimatomställningen, hur desinformation ska bemötas eller hur integrationen av nyanlända kan förbättras. Endast genom att lyfta fler röster kan vi bryta den tystnad som extrema och populistiska krafter gärna utnyttjar.

2. Stöd till unga röster och områden med lågt valdeltagande

Ungdomar och marginaliserade grupper saknar ofta resurser och kanaler för att påverka Europapolitiken. Om vi menar allvar med att försvara demokratin, måste vi satsa på initiativ som stärker ungas medbestämmande. I områden med lågt valdeltagande, såväl i storstädernas ytterområden som på landsbygden, kan lokala föreningar spela en viktig roll. Med extra stöd för exempelvis skolprojekt kan fler känna att de faktiskt har en röst i Europas framtid. Genom ökad kunskap och delaktighet kan vi motverka myter och fördomar, och skapa ett engagemang som bär vidare in i vuxenlivet.

I juni 2025 kommer Järvaveckan att ställa EU-frågorna i centrum. Syftet är att skapa en bred och inkluderande diskussion, där inte bara politiker, tjänstepersoner, näringsliv och politiskt insatta medborgare deltar, utan även ungdomar, boende i socioekonomiskt utsatta områden och andra grupper som sällan hörs i Europadebatten. 

Vi vill markera att alla ska vara välkomna in i Europaprojektet, morgondagens Europa tillhör alla. Genom workshops, debatter och möten kan vi visa att EU inte är ett avlägset byråkratiskt projekt, utan något vi kan påverka. När fler känner att de har inflytande över besluten som fattas i Bryssel, stärker vi också förtroendet för demokratin i Sverige och i stort.

Demokratin måste försvaras – varje dag

Det är lätt att ta demokratin för given. Men utvecklingen i vissa medlemsstater visar att grundläggande värderingar inte är självklara. När medier tystas, rättsväsendet ifrågasätts och oliktänkande motarbetas, måste vi agera. Och det gäller inte bara i parlamenten, utan också på arbetsplatser, i skolor och i det civila samhället. Det handlar om idéer, om människors framtidstro och tillit. 

Trots att gängvåldet är en allvarlig realitet, är Sverige i ett bredare perspektiv fortfarande bättre ställt än många andra länder. Samtidigt kan vi inte låtsas att vi skulle vara förskonade från de negativa tendenser som präglar övriga Europa. Rädsla, polarisering, ekonomisk ojämlikhet och sociala klyftor finns även hos oss. Därför måste vi stärka demokratin från grunden, så att fler människor faktiskt deltar och känner att deras röster betyder något.

Framtiden börjar nu

När Sverige firar 30 år i EU är det ett gyllene tillfälle att fundera på vad vi vill med samarbetet. Ska vi sluta oss mot omvärlden och riskera splittring, eller arbeta för ett inkluderande, demokratiskt och handlingskraftigt Europa? Genom regelbundna medborgarpaneler, stöd till unga och områden med lågt valdeltagande och en vital Järvavecka 2025 kan vi visa att Europa fortfarande har en framtid värd att tro på.

Vår styrka ligger i vår förmåga att bygga gemenskaper, att se varandra som medmänniskor och att aldrig kompromissa om grundläggande rättigheter. Därför uppmanar jag alla – från politiker och myndigheter till näringslivsledare, civilsamhälle och enskilda individer – att engagera sig i debatten om EU:s framtid. På så sätt kan vi mota de krafter som vill splittra oss och istället utveckla ett Europa där mänskliga rättigheter, jämlikhet och frihet står i första rummet.

Ahmed Abdirahman
VD och grundare – Stiftelsen Järvaveckan 
President Obama Leaders Europe – Obama Foundation, European David Rockefeller Fellow – Trilateral Commission och European Young Leader – Friends of Europe.