Europeisk planering för fredsstyrka tar form

Den brittiske premiärministern Keir Starmer ledde på lördagens digitala toppmöte en intensiv diskussion om hur den västliga "koalitionen av villiga" ska säkra Ukrainas framtid vid en eventuell vapenvila.

– Vi kan inte sitta tillbaka och helt enkelt vänta på att [Putin ska komma till förhandlingsbordet]. Vi måste fortsätta att driva på, driva framåt och förbereda för fred, sade Starmer i sitt inledande anförande till de samlade ledarna.

Toppmötet, där omkring 30 stats- och regeringschefer deltog, markerade en övergång från politiska diskussioner till konkret planering. På torsdag ska militära planerare ska mötas i Storbritannien för att utarbeta detaljerade förslag.

– Vi har kommit överens om att påskynda vårt praktiska arbete och gå in i en operativ fas, sade Starmer efter mötet och syftade på en konkret planerings- och genomförandefas.

Planerad fredsstyrka på 10 000 soldater
Enligt uppgifter till The Sunday Times presenterade Starmer under mötet konkreta planer på en fredsstyrka med 10 000 soldater som skulle kunna sättas in i Ukraina om en vapenvila uppnås. Huvuddelen av trupperna skulle komma från Storbritannien och Frankrike, men enligt brittiska regeringskällor har "betydligt fler" länder nu erbjudit militärt stöd.

– Det kommer att vara en betydande styrka med ett betydande antal länder som tillhandahåller trupper och en mycket större grupp som bidrar på andra sätt, sade en högt uppsatt brittisk regeringskälla till tidningen.

Även sjöstridskrafter förbereds. Två minröjningsfartyg som tidigare överförts från brittiska flottan till Ukraina deltar nu i övningar för att kunna sättas in i Svarta havet så snart ett eldupphör är på plats. Under kriget har fartygen inte kunnat passera Bosporen som Turkiet stängt för främmande militära fartyg.

Macron: Ukraina bestämmer själv
Frankrikes president Emmanuel Macron, som tillsammans med Starmer har varit drivande i initiativet, förtydligade Frankrikes position efter mötet.

– Ukraina är suveränt. Om det begär allierade styrkor på sitt territorium är det inget för Ryssland att acceptera eller inte, sade Macron i en intervju med franska regionala tidningar, enligt Reuters.

Macron uppgav att en eventuell fredsstyrka skulle bestå av "några tusen soldater per land" som skulle placeras på strategiska platser i Ukraina, och att ett antal europeiska och icke-europeiska länder har visat intresse för att delta.

Den fransk-brittiska samordningen beskrivs av en brittisk regeringskälla som "enastående" och det närmare samarbetet ses som det mest intensiva sedan den gemensamma militära insatsen i Libyen 2011, enligt The Sunday Times.

Scholz: Ryssland måste avsluta attackerna
Även Tysklands förbundskansler Olaf Scholz deltog i det virtuella mötet. Han välkomnade enligt regeringstalesperson Steffen Hebestreit "den ukrainska presidentens beredskap till en villkorslös 30-dagars vapenvila", uppger Tagesschau.

– [Det är nu upp till Ryssland] att avsluta sina dagliga angrepp på ukrainska städer och civil infrastruktur och äntligen slå in på vägen mot en varaktig och rättvis fred, sade Scholz i ett uttalande.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen instämde och förklarade efter konferensen att Ryssland nu måste bevisa "att de är redo att stödja en vapenvila som leder till en rättvis och varaktig fred".

Också Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) välkomnade att Ukraina gått med på vapenvila.

"Nu ligger bollen hos Ryssland, som inte kan tillåtas försinka denna process eller ställa nya villkor på Ukraina", skrev statsminister Ulf Kristersson (M) i en kommentar till TT efter mötet.

Zelenskyj: Ryssland försenar processen
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som också deltog i lördagens toppmöte, anklagade Ryssland för att medvetet försena fredsprocessen.

"Efter samtalen i Jeddah [i tisdags] och det amerikanska förslaget om eldupphör vid frontlinjen, stal Ryssland nästan en vecka till – en vecka av krig som endast Ryssland vill ha", skrev Zelenskyj på sin Facebook-sida.

Zelenskyj har också utfärdat ett dekret som utser en ukrainsk förhandlingsdelegation bestående av bland andra hans stabschef Andrij Jermak och utrikesminister Andrij Sybiha, vilket signalerar beredskap för framtida samtal.

Under toppmötet uppmanade Zelenskyj enligt Tagesschau västs ledare att inta "en tydlig position" vad gäller säkerhetsgarantier, inklusive utländsk truppnärvaro på ukrainskt territorium.

– Vi måste fortsätta arbetet med de kontingenter som kommer att utgöra grunden för framtida europeiska styrkor, sade Zelenskyj.

Hårdare sanktioner mot Ryssland
Under mötet beslutade deltagarna också att öka trycket på Ryssland genom ytterligare sanktioner. Starmer förklarade att gruppen skulle "fördubbla och öka sanktionerna" mot Ryssland, inklusive undersöka möjligheten att beslagta ryska tillgångar som frysts i väst.

– Vi har kommit överens om att vi kommer att fortsätta öka trycket på Ryssland, fortsätta flödet av militärt stöd till Ukraina, och fortsätta att skärpa restriktionerna för Rysslands ekonomi för att försvaga Putins krigsmaskin, sade Starmer efter mötet.

Omkring 200 miljarder euro i ryska tillgångar är för närvarande frysta i EU. Frankrike och Tyskland, som tidigare motsatt sig fullständigt beslag av dessa tillgångar, uppges nu vara mer öppna för att använda dem som förhandlingsobjekt i fredssamtal.

Länder avvaktar
Medan Storbritannien och Frankrike tydligt förespråkar truppnärvaro i Ukraina, är andra länder mer försiktiga. Italiens premiärminister Giorgia Meloni, som deltog i mötet, har enligt Euractiv meddelat att det "inte finns några planer på nationellt deltagande i en eventuell militär markstyrka".

Även Finlands president Alexander Stubb uttryckte försiktighet i en intervju med BBC och menade att det är för tidigt att göra fasta åtaganden innan det finns en tydlig plan.

– Det finns allt från noll till 50 olika sätt att hjälpa till. Soldater på marken är bara ett sätt, sade Stubb, enligt Reuters.

Ukraina har tidigare nämnt att en effektiv avskräckningsstyrka skulle behöva bestå av 100 000-150 000 soldater, vilket är betydligt fler än de 10 000 som diskuterades under mötet.

Förberedelser utan USA
USA deltog inte i lördagens diskussioner, vilket understryker hur Europa nu förbereder sig för en framtid där de kan behöva ta större ansvar för sin egen säkerhet. Trump har tydligt signalerat att han förväntar sig att Europa tar en större roll i försvaret av Ukraina.

Starmer betonade dock vikten av fortsatt amerikansk uppbackning för att skapa trovärdig avskräckning mot Ryssland.

– USA:s position har inte förändrats. Vi har varit tydliga med att detta måste göras i samarbete med USA. Vi talar med USA på daglig basis, sade Starmer.

Torsdagens militära planeringsmöte kommer att äga rum vid det brittiska försvarshögkvarteret i Northwood utanför London, där alla brittiska utlandsoperationer planeras. Enligt brittiska militärkällor är hastigheten med vilken fredsstyrkan förbereds "utan motstycke".

Ryssland kräver neutralitet
Ryssland har konsekvent avvisat idén om soldater från Natoländer på ukrainskt territorium. Moskva har också ställt hårda krav för att acceptera den vapenvila som USA föreslagit.

Alexander Grusjko, Rysslands vice utrikesminister, meddelade på söndagen att Moskva kommer kräva "stenhårda säkerhetsgarantier" i eventuella fredsförhandlingar.

– En del av dessa garantier borde vara Ukrainas neutrala status, en vägran från Natoländer om att acceptera Ukraina in i alliansen, sade Grusjko enligt BBC.