Dålig ekonomi hotar pressfriheten – Sverige tappar i ny ranking

Den genomsnittliga poängen för pressfrihet i de europeiska länderna har sjunkit från 79 år 2012 till knappt 70 i årets mätning. Det framgår av Reportrar utan gränsers (RSF) pressfrihetsindex för 2024.

I årets index markerar organisationen att ekonomisk press på medieföretagen är den främsta orsaken till att pressfriheten minskar globalt. I mer än 85 procent av världens länder kämpar medier för sin överlevnad och i nästan en tredjedel har redaktioner tvingats lägga ner eller gå i exil på grund av ekonomiska svårigheter.

– Vi ser hur mediernas ekonomi håller på att erodera sönder. Det är ett mycket allvarligt hot mot journalistiken. Att bedriva journalistik kostar pengar, men en stor del av pengarna har försvunnit till techjättarna. Det drabbar journalistiken och medborgarnas rätt till information, sade Erik Larsson, ordförande för RSF Sverige, i ett uttalande.

Sverige faller till fjärde plats
Sverige har länge tillhört toppländerna när det gäller pressfrihet men i årets index tappar landet sin tredjeplats på världsrankingen och faller till plats fyra, passerat av både Estland och Nederländerna. Norge behåller sin förstaplats.

Enligt RSF har det svenska medieklimatet försämrats på flera områden. Redaktioner genomför stora uppsägningar, public service drabbas av besparingar och näthat mot journalister ökar. RSF pekar också på politiska attacker mot medier, till exempel när SD-ledaren Jimmie Åkesson gick till angrepp på vissa medier bland annat TV4 under EU-valet.

Trots nedgången tillhör Sverige fortfarande de sju länder i världen – alla i Europa – som har vad RSF klassar som "bra situation" för pressfriheten.

Kosovo störst försämring – Polen på uppgång
Bland de europeiska länderna har Kosovo upplevt den största försämringen jämfört med förra året. Kosovo klassas numera i kategorin "svår situation" för pressfriheten.

I rapporteringen lyfter RSF fram att Kosovos medier befinner sig i en "existentiell kris" på grund av budgetnedskärningar och politisk kontroll. Landets mediemarknad är liten och uppdelad efter etniska skiljelinjer, vilket gör den särskilt sårbar för ekonomiska påfrestningar. Serbiskspråkiga medier i landet klagar även på diskriminering när det gäller tillgång till offentlig information.

Portugal, som har rankats relativt högt genom åren, har också tappat i årets mätning. Landet ligger visserligen kvar på en åttonde plats globalt men visar en nedåtgående trend jämfört med tidigare år.

I motsats till den generella negativa trenden har Polen förbättrat sin situation markant. Efter flera års försämring under den tidigare regeringen ledd av nationalkonservativa PiS har Polen klättrat till plats 31 med 74,79 poäng på den hundragradiga skalan. Det är en förbättring med 9,15 poäng sedan 2021, då landet nådde sin lägsta nivå.

Enligt Reportrar utan gränser har verbala attacker och så kallade SLAPP-stämningar – rättsprocesser som missbrukas för att tysta kritiska röster – mot privata medier minskat sedan koalitionen ledd av Donald Tusk tog över regeringsmakten i början av 2024. De offentliga medierna är dock fortsatt föremål för en politisk kamp mellan den nya regeringen som försöker reformera dem och institutioner kontrollerade av den tidigare regeringen.

Även EU-kandidatlandet Albanien har stigit på rankingen under föregående år.

EU:s mediefrihetsakt kan förbättra situationen
Den ekonomiska krisen för medier är enligt RSF påtaglig i hela Europa. Men det finns vissa ljusglimtar på EU-nivå. Implementeringen av den europeiska mediefrihetslagen (EMFA) skulle kunna bidra till att vända den negativa trenden, menar rapportförfattarna.

Lagen skapar en gemensam ram för medietjänster på den inre marknaden och syftar till att stärka mediernas oberoende och ekonomiska förutsättningar. Lagen innehåller bestämmelser som ska säkerställa transparens i medieägande och fördelning av statliga annonser något som kan motverka politisk styrning av medier.

Reportrar utan gränser noterar dock att implementeringen av lagen fortfarande dröjer i många länder och påpekar att finansieringen av public service har blivit ett avgörande test för hur länder stödjer sitt medielandskap. Medan Tjeckien har valt att stärka hållbarheten i public service-budgeten har andra länder som Tyskland och Frankrike inte gjort det i samma utsträckning.

Långsiktig försämring sedan 2012
Ser man till utvecklingen sedan 2012 har flera länder upplevt dramatiska försämringar. Ryssland, som redan 2012 hade problematisk pressfrihet med 56,58 poäng, har rasat till 24,57 poäng i årets mätning – en minskning med 32 poäng. Landet klassificeras nu i den allra värsta kategorin "mycket allvarlig situation".

Andra länder som har sett drastiska försämringar sedan 2012 inkluderar även EU-landet Cypern.