Högernationalistisk EU-skeptiker vinner första omgången i rumänska presidentvalet
BRYSSEL 5 maj 2025Rumänien står vid ett vägskäl efter att högernationalisten George Simion fått 41 procent i presidentvalets första omgång. Den EU-kritiske Simion möter nu Bukarests borgmästare, mittenpolitikern Nicușor Dan, i en duell som kan få betydelse för landets relation till Ukraina och EU då presidenten i Rumänien har ett betydande politiskt inflytande.
Söndagens val i Rumänien resulterade i en klar seger för George Simion, ledare för det högernationalistiska partiet Alliansen för rumänernas enande (AUR). Med 41 procent av rösterna enligt det slutgiltiga resultaten från den rumänska valmyndigheten blev Simions marginal till tvåan betydligt större än vad opinionsmätningarna förutspått.
– Detta är inte bara en valseger, det är en seger för rumänsk värdighet. Det är en seger för dem som inte förlorat hoppet, för dem som fortfarande tror på Rumänien, ett fritt, respekterat och suveränt land, sade Simion i ett uttalande efter valet enligt Reuters.
Bukarests borgmästare Nicușor Dan, som ställde upp som oberoende mittenkandidat, säkrade andraplatsen med 21 procent av rösterna, marginellt före regeringskoalitionens oberoende kandidat Crin Antonescu som fick 20 procent.
Bland utlandsboende rumäner, som uppgick till över en tiondel av alla som röstade i valet, var stödet för George Simion än högre: 61 procent.
Borgmästaren Nicușor Dan, som är matematiker och antikorruptionsaktivist, beskriver den kommande andra omgången som ett vägval mellan två tydliga riktningar för Rumänien.
– Det kommer bli en svår andra omgång mot den isolationistiska kandidaten. Det handlar inte om en debatt mellan individer, utan om en debatt mellan en pro-västlig riktning för Rumänien och en antivästlig riktning, sade Dan i sitt första uttalande efter att resultatet stod klart, uppger Reuters.
Han beskrivs av experter som en av få politiker i Rumänien som inte är korrupta, enligt tidningen Tagesschau.
Valdeltagandet låg på 53 procent vilket är ungefär samma nivå som de senaste presidentvalen i landet.
Simion och Georgescu – politiskt partnerskap
En central aspekt av Simions framgång är hans koppling till Călin Georgescu, en ultranationalistisk politiker som vann första omgången i det ursprungliga presidentvalet i november 2024. Det valet ogiltigförklarades senare av författningsdomstolen efter anklagelser om rysk inblandning, och Georgescu förbjöds från att ställa upp i omvalet rapporterar Bloomberg.
George Simion har utnyttjat Georgescus popularitet genom att framhålla deras politiska partnerskap. De röstade tillsammans på söndagen och Simion har lovat att ge Georgescu en betydande roll om han blir president, möjligen som premiärminister, skriver Financial Times.
38-årige Simion framställer sig som anhängare av Donald Trumps "Make America Great Again"-rörelse och har positionerat sig som en stark kritiker av EU-etablissemanget. Han motsätter sig militärt stöd till det angripna grannlandet Ukraina och har lovat att "reformera" EU, även om han betonar att han inte vill att Rumänien ska lämna unionen.
"Att vilja reformera EU betyder inte att vilja lämna det. Vi tror på en Europeisk union som blomstrar som ett näste för dess mångfaldiga och suveräna nationer – inte som ett stelt system som implementerar one-size-fits-all-lösningar", skrev Simion i ett uttalande på måndagen Politico.
I EU-parlamentet sitter AUR:s ledamöter i den högernationalistiska ECR-gruppen där Sverigedemokraterna ingår. Gruppen har en Rysslandskritisk hållning.
Maktkampen inför andra omgången
Inför den avgörande omgången den 18 maj väntas en intensiv politisk kamp.
Nicușor Dan förväntas försöka samla stöd från hela det politiska mittfältet, men kan stöta på motstånd. Många väljare inom det regerande socialdemokratiska partiet och liberala partiet delar fler värderingar med Simion än med Dan, enligt vissa politiska analytiker Reuters.
En nyckelroll kan komma att spelas av Victor Ponta, en före detta socialdemokratisk premiärminister som nu intagit mer nationalistiska positioner. Han slutade på fjärde plats med 13,05 procent av rösterna och skulle kunna bli en avgörande faktor beroende på vilket av de två återstående alternativen han väljer att stödja.
Enligt Tagesschau säger statsvetaren Sergiu Miscoiu att en seger för George Simion trots försprånget i första omgången inte är säker utan förväntar sig ett jämt lopp med Nicușor Dan.
Presidentens roll i Rumänien
Till skillnad från i många andra europeiska länder har den rumänska presidenten betydande makt, särskilt inom utrikes- och säkerhetspolitik.
Presidenten representerar Rumänien vid EU:s toppmöten och är överbefälhavare för landets väpnade styrkor. Det är också presidenten som leder landets nationella säkerhetsråd, vilket avgör frågor om militärt stöd, inklusive till Ukraina.
Dessutom utser presidenten premiärminister, höga domare, åklagare och ledare för säkerhetstjänsten. I EU-sammanhang kan presidenten också lägga in veto mot beslut på högsta politiska nivå i Europeiska rådet.
Ett maktskifte till Simion skulle kunna isolera Rumänien diplomatiskt och försvåra EU:s relationer med ett land som utgör ett viktigt geografiskt brohuvud för den europeiska unionen och Nato mot Ryssland. Rumänien har hittills donerat ett Patriot-luftvärnssystem till Kiev, utbildar ukrainska stridspiloter och har möjliggjort export av 30 miljoner ton ukrainsk spannmål genom sin hamn i Constanța vid Svarta havet sedan Rysslands invasion skriver Reuters.
Bakgrund: Det inställda valet
Söndagens val var en konsekvens av det avbrutna presidentvalet från november 2024. I den första valomgången då överraskade Călin Georgescu, en dittills relativt okänd ultranationalist, med att vinna 22,94 procent av rösterna.
Författningsdomstolen beslutade dock att ogiltigförklara resultatet, med hänvisning till anklagelser om rysk inblandning och oegentligheter i kampanjfinansieringen. Detta ledde till omfattande protester i Rumänien och kritik från Donald Trumps administration, där vice president JD Vance beskrev domen som ett exempel på hur Europas liberala elit misslyckas med att upprätthålla demokratiska friheter.
I februari 2025 avgick sedan den sittande presidenten Klaus Iohannis efter hot om riksrätt, vilket ledde till att parlamentets talman Ilie Bolojan blev tillförordnad president tills en ny president kan tillträda efter årets val.